En ny rapport i vetenskapsmagasinet Science visar att biogeomorfa våtmarker täcker ungefär en procent av planetens yta, men lagrar uppemot 20 procent av ekosystemets organiska kol. Bättre skydd av och förståelse kring dessa värdefulla områden är nödvändiga i kampen mot klimatförändringar, skriver rapportförfattarna.
VETENSKAP | Våtmarkers förmåga att lagra kol står och faller med samarbetet mellan vegetation och geomorfologi, det vill säga sammansättning av ett visst landskap och dess ytprocesser.
Våtmarker fortsätter att utvecklas under utdragna tidsperioder och kan i slutändan bli enorma kollager som i annat fall skulle nå atmosfären och bidra till klimatförändringar.
”Denna oproportionerliga andel drivs av höga kolbindningshastigheter och effektiv lagring i torvmarker, mangrovemarker, saltmarker och sjögräsängar, som avsevärt överstiger havs- och skogsekosystem”, skriver rapportförfattarna – men konstaterar att mänskliga aktiviteter försämrar våtmarkers förmåga att lagra kol.
”Ökad kollagring”
Uppskattningsvis en procent av världens befintliga våtmarker försvinner årligen, konstaterar rapportförfattarna och understryker vikten av bättre skydd och större prioritet av dessa kollagrande områden och hur dessa våtmarkers vegetation och ”gröna invånare” korrelerar med sin omgivning:
”Växter som dominerar stora våtmarksbärande våtmarker producerar självförsörjande reaktioner som formar miljön och ökar koldivergens och lagring”, summerar rapportförfattarna i Science.
* * *
LÄS ÄVEN:
Covid-19-forskare vittnar om hat och hot i studie
Antropocenens ärr: Från Töre till Biak
Den odödliga bakterien i rymdskrotssänkan
