IRAN | Djalali har dömts till döden på flera anklagelser och domen är slutgiltig. Domen kommer att verkställas, säger Zabihollah Khodaian, talesperson för det iranska rättsväsendet, rapporterar Reuters.

Förra veckan rapporterade den halvstatliga nyhetsbyrån Isna att han ska avrättas den 21 maj. När TT med anledning av detta intervjuade Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty, reagerade hon på att beskedet kom samtidigt som rättegången mot Hamid Noury avslutades i Sverige.

– Det är extremt anmärkningsvärt att de i det här uttalandet knyter ihop Hamid Nourys rättegång i Sverige med Ahmadreza Djalalis öde. Det indikerar att man ser honom som en slags bricka i ett spel, vilket är mycket oroande, sade hon då.

Forskare på KI

Hamid Noury misstänks för grovt brott mot folkrätten, ofta benämnt som krigsbrott, och flera mord i samband med avrättningarna av politiska fångar i Gohardashtfängelset i Iran 1988. Sista rättegångsdagen i det fallet hölls i fredags.

Djalali greps av den iranska underrättelsetjänsten under en konferensresa till landet 2016 och har suttit fängslad sedan dess. Året därpå dömdes han till döden, anklagad för spioneri.

49-åringen var dessförinnan verksam som forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

Väckt stor uppmärksamhet

Ahmadreza Djalalis fall har väckt stort engagemang hos människorättsorganisationer och läkarsammanslutningar. Verkställandet av hans straff har skjutits upp flera gånger tidigare. Senast var hans avrättning beslutad till slutet av 2020, men strax efteråt kom besked att den skjutits upp.

Den iranskfödde Djalali har bott i Sverige sedan 2009 och har svenskt medborgarskap. I Sverige finns hans fru och två barn.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.