Jeffrey Moyo är en internationell reporter som bland annat rapporterar för IPS och New York Times. Han står åtalad för att ha brutit mot landets utlänningslag genom att ha lämnat felaktiga uppgifter till myndigheterna i samband med att två utländska journalister från New York Times ansökte om pressackrediteringar.

Jeffrey Moyo nekar till anklagelserna, men om han befinns skyldig riskerar han att dömas till tio års fängelse.

Jeffrey Moyo greps i maj förra året och satt sedan gripen i tre veckors tid innan han släpptes från häktet i Bulawayo. Till en början nekades han att bli släppt mot borgen med hänvisning till att han påstods utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

– Journalistik är ett brott i Zimbabwe och regimen slår till mot oberoende journalister. Jag lever under ständig rädsla eftersom jag inte vet vad de planerar att anklaga mig för. Som oberoende journalist i Zimbabwe måste du alltid vara beredd på att någon kan ge sig på dig på grund av ditt arbete, säger han till IPS inför en av rättegångsdagarna i Bulawayo.

”De ser hot överallt”

Den nu årslånga rättsprocessen har dessutom gjort det svårt för Jeffrey Moyo att arbeta, vilket drabbat hans ekonomi.

– En regim som beter sig så här har någonting att dölja. Jag befarar att de kommer att slå till mot mig när omvärlden har glömt bort mig – de ser hot överallt, säger han.

Rättegången återupptogs samma vecka som omvärlden uppmärksammade pressfrihetens dag. Detta efter att en domare i mars avvisade Jeffrey Moyos begäran om att fallet skulle avskrivas. Hans försvar har hänvisat till att målet är för svagt underbyggt, men domaren menar att bevisen är tillräckligt starka för att prövas i en rättegång.

Jeffrey Moyo uppger att han är oskyldig till anklagelserna om att ha lämnat in falska uppgifter och har valt att inte uttala sig i domstolen. En av hans advokater, Beatrice Mtetwa, uppger att hans tystnad beror på att domaren redan har fastställt att ackrediteringshandlingarna skulle vara falska – utan att ta hänsyn till dokument som lämnats in av försvaret som motsäger detta.

Domen mot Jeffrey Moyo kommer att meddelas den 31 maj.
Flera pressfrihetsorganisationer är mycket kritiska mot åtalet. När beskedet om att rättegången skulle fortsätta kom skrev Kommittén till skydd för journalister, CPJ, i ett uttalande att beslutet förstärker intrycket av att målets egentliga syfte är att motverka den fria journalistiken i landet.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.