UKRAINA-RYSSLAND | Journalisten Iryna Danilovich som också arbetar inom hälso- och sjukvården, har av den ryska underrättelsetjänsten FSB anklagats för att ha hanterat sprängämnen och riskerar att dömas i upp till åtta års fängelse. Iryna Danilovich nekar till anklagelserna, rapporterar Committee to Protect Journalists.

Hon har uppgett att hon bara fick mat en gång om dagen, att hon hölls i FSB:s källare fram tills dess hon fördes till domstol den 7 maj, tvingades genomgå ett lögndetektortest och att hon har förhörts om kopplingar till utländsk säkerhetspolis och medier. Hon ska under förhör ha tvingats ha en påse över huvudet och hon hotades med att bli bortförd ”till skogen” eller till den belägrade staden Mariupol.

– Den brutala behandlingen av Iryna Danilovich är extremt oroande och får inte förbli ostraffad, säger Gulnoza Said, Committee to Protect Journalists programkoordinator för Europa och Asien, i ett uttalande och fortsätter:

– Ryska myndigheter som kontrollerar Krim har redan tystat många röster genom att fängsla oberoende journalister och stänga ner medier. De måste lägga ner de påhittade åtalen mot Iryna Danilovich, frige henne omedelbart och sluta ta till påhittade fall för att trakassera och hota journalister i Krim.

Fängslas för sitt arbete

Dagen hon greps kom sex män till det hem hon delar med sina föräldrar i Vladyslavivka där hon både jobbar på en medicinsk klinik och skriver i lokalmedia på sajterna In Zhir Media och Crimean Process uppger Tetiana Pechonchyk, ordförande för den ukrainska människorättsorganisationen Zmina, för Committee to Protect Journalists. Enligt pappan Bronislav Danilovich vägrade männen att identifiera sig eller visa dokument om husrannsakan, men sökte ändå igenom huset och beslagtog datorer och mobiltelefoner.

– Hon har inte utsatts för något fysiskt våld men hon utsattes för väldigt svår psykologisk press, säger hennes advokat Aider Azamatov och hänvisar till hot och förolämpningar som har riktats mot henne och hennes pappa.

Aider Azamatov träffade sin klient i torsdags i förra veckan och han uppger för Committee to Protect Journalists att hon också har förhörts om kopplingar till Krym Realii, som drivs av Radio Free Europe/Radio Liberty (som finansieras av USA). Enligt hennes advokat jobbar hon inte för Krym Realii men intervjuades av kanalen i höstas angående hälsoläget på det sjukhus hon arbetade på.

I februari i år dömdes en reporter för Radio Free Europe/Radio Liberty, Vladislav Yesypenko, till sex års fängelse efter anklagelser om att ha transporterat sprängmedel. Han har uppgett för Committee to Protect Journalists att han utsattes för elchocker efter att han greps. Fram till i december 2021 hade Ryssland fängslat åtminstone fyra journalister i det ockuperade Krim. Enligt Committee to Protect Journalists var fängslandet en hämnd för deras arbete.

Efter att Ryssland ockuperade Krim 2014 växte en ny form av medborgarjournalistik fram, ett svar på de ryska myndigheternas censur av traditionella medier. Många hade aldrig tidigare jobbat journalistiskt, rapporterar The Observatory for the Protection of Human Rights Defenders, men började dokumentera människorättsbrott som begicks av myndigheterna liksom att filma när hem och arbetsplatser utsattes för razzior.

* * *

LÄS ÄVEN
Olena Kustova: ”Ukraina slåss för hela Europa”
Vladyslav Tynok i Kiev vädjar om stöd till Ukrainas trupper
Nataliya Popovych: ”Det räcker inte att bara stoppa kriget”

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.