En kinesiskägd guldgruva i södra Kirgizistan har blivit skådeplats för en arbetarstrejk som snart pågått i en månad. Den 30 april lade arbetare i Ishtamberdigruvan ner sina arbetsredskap och tågade bort från arbetsplatsen och ut i strejk med krav på bättre löner. Strejken är den senaste i raden av anti-kinesiska protester i ett land som utgör en viktig kugge i Kinas nya Sidenvägsprojekt.
KIRGIZISTAN | Fackliga representanter har bekräftat för Eurasianet att tvisten mellan det kinesiskstyrda gruvbolaget Full Gold Mining och arbetarna förblir olöst och att allt arbete i gruvan ligger på is. Däremot har anställda vid närliggande gruvor i regionen som är rik på guldtillgångar ännu inte anslutit sig till strejken.
Full Gold Minings historia och verksamhet i Kirgizistan är långt ifrån fläckfri. Utöver regelrätta problem med att upprätthålla en kvalitativ gruvproduktion har bolaget varit föremål för en rad skattebrottsutredningar, varav en har renderat i skatteåterbäringar i mångmiljonklassen till den kirgiziska staten.
Anställda i Ishtamberdigruvan utför arbetsuppgifter i ett hårt klimat – på 2 200 meters höjd – och till löner som motsvarar cirka 3 000 kronor i månaden, förutsatt att de anställda arbetar 12-timmarspass 15 dagar i månaden. Löften om ”höghöjdsbonusar” ska inte ha infriats, enligt de strejkande anställda, samtidigt som löner även har sänkts till följd av ”verktygskostnader”, rapporterar Eurasianet.
Anti-kinesiska protester
Strejken vid Full Gold Minings guldgruva i södra Kirgizistan är inte den enda i landet, och inte den enda att drabba just en kinesiskägd gruva. Kinesiska företagare behöver förstå att ”anställda inte är kineser, utan kirgizer” och att arbetares rättigheter åtnjuter bättre villkor än i Kina, säger källor till Eurasianet.
Icke-kirgiziskt ägda gruvprojekt har under de senaste åren utöver strejker även varit föremål för politiskt motiverade attacker som kritiserar Kinas ökade inflytande över inte bara Kirgizistan utan över Centralasien i stort, något som blivit ytterligare ett bevis på den spricka som förefaller alltmer uppriven mellan politiska centralasiatiska ledare och kinesiska investerare å ena sidan och centralasiatiska lokalbefolkningar å andra sidan, särskilt när det gäller Kinas mångmiljardprojekt ”Belt and Road Initiative”, även kallad den moderna Sidenvägen.
* * *
LÄS ÄVEN:
Öst, väst, Ukraina
Protester i Kirgizistan efter kidnappningsmord på kvinna
Kinas nya bakgård
