Reportage

Tadzjikistan i blickfånget

Protester i Gorno-Badachsjans huvudstad Chorug i november 2021.

Den autonoma regionen Gorno-Badachsjan i östra Tadzjikistan har det senaste halvåret präglats av social oro, politiskt missnöje och ekonomiska bekymmer i kölvattnet av talibanernas maktövertagande på andra sidan Panjfloden och den tadzjikiska centralregeringens oförmåga att säkra människors välbefinnande i sviterna av covid-19-pandemins hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Varför är så mångas ögon riktade mot Tadzjikistan?

TADZJIKISTAN | På sistone har det även börjat röra på sig militärt på andra sidan om Panjfloden, med källa i Pamirbergen som tillsammans med Hindu Kush och Himalaya bildar det som kallas ”världens tak”, i det talibanstyrda Afghanistan.

Eurasianet rapporterar om uppgifter om skottväxling och eldstrider mellan talibanstyrkor och grupper knutna till ISKP (IS-filialen i Khorasan, den historiska provins som utgjorde delar av dagens Afghanistan, Iran och Centralasien).

Även Tadzjikistan uppges ha drabbats av raketer som tros ha varit ämnade åt landets arméutposter, och i april ska även den uzbekiska gränsstaden Termez ha drabbats av samma öde, då ISKP avfyrade raketer från den afghanska sidan.

Rekrytförsök i post-sovjetiska stater

För Centralasiens länder och regeringar, vilka i samtliga fall i mer eller mindre skala styrs av auktoritära ledare beroende av stabilitet, är det viktigt att tona ned raketattackernas betydelse – och ISKP:s dokumenterade arbete med att värva rekryter i ekonomiskt utblottade landsändar:

”Sedan 2015 har ISKP utvecklat en intern medieinfrastruktur som riktar sig till talare av olika språk i och utanför Afghanistan. ISKP fick ett uppsving det året när de återstående medlemmarna av den islamiska rörelsen i Uzbekistan (IMU) enligt uppgift lovade trohet till Islamiska staten och avsagde sig sina talibanband”, rapporterade Eurasianet tidigare i våras.

Samtidigt har kriget i Ukraina skakat om de ekonomiska korridorerna i länder som Tadzjikistan, Kirgizistan och Uzbekistan, varifrån miljontals arbetsmigranter årligen söker sig norrut, till Ryssland, för arbeten inom servicebranscher, industrier och byggsektorer.

Tadzjikistans president sedan 28 år, Emomali Rahmon, till höger, och den ryske presidenten, Vladimir Putin, i möte i Kreml, måndag 16 maj
Tadzjikistans president sedan 28 år, Emomali Rahmon, till höger, och den ryske presidenten, Vladimir Putin, i möte i Kreml, måndag 16 maj. Emomali Rahmon tros enligt många vilja ta kontroll över Gorno-Badakhshan. Foto: Alexander Nemenov/TT

Politisk – och ekonomisk – balansgång

I och med den ryska ekonomins turbulens till följd av västinitierade sanktionspaket har marginalerna för migrantarbetare krympt och således även hemsända inkomster till familjer i de centralasiatiska republikerna.

I vissa fall har inkomsterna från de fjärranflugna familjeförsörjarna helt upphört i och med att många av de ryska soldater som stupat på slagfälten i Ukraina har visat sig varit centralasiater. Centralasiatiska regeringar uppvaktas i dagsläget av Kreml för att utgöra en självklar del i ”de nya allianser” som Ryssland ämnar bygga sin ekonomi kring efter västvärldens stängda dörrar.

”Med Ryssland på tröskeln inför en utdragen period av isolering och sanktioner kommer de centralasiatiska staterna sannolikt försöka minska sitt ekonomiska och politiska beroende av Ryssland ytterligare – utan att provocera fram ett kraftfullt svar”, rapporterar World Politics Review.

Valutaras och korruption

För länder som Tadzjikistan, Kazakstan och Kirgizistan är Ryssland och Kina de självklara handelspartnerna, men de har också sett sina valutor störtdyka sedan det ryska intåget i Ukraina, något som på kort sikt innebär ekonomiska vedermödor för lokalbefolkningar och som inom ramen för redan korruptionsanfrätta industrier och sektorer på lång sikt kan visa sig kratta jordar för sociala missnöjesyttringar.

Inte bara IS-filialer, talibaner och ryska regeringar har siktet inställt på Tadzjikistan, menar det amerikanska fredsinstitutet USIP. Det har även Världsbanken och finansiella institut som följer utvecklingen noga, bland annat med dystra prognoser som förutspår ett BNP-ras på 22 procent under kalenderåret 2022.

Samtidigt rasar bomber in i Gorno-Badachsjan från andra sidan Panjfloden, och det sociala missnöjet med centralregeringen i Dushanbe ökar i takt med att den östra regionen skärs av från omvärlden tack vare några enkla vägspärrar.

FN ”bekymrade” över utvecklingen

FN är inte ensamma om att höja ett varningens finger i ett läge när orosmolnen driver in från horisonten, utan en i raden av tunga instanser som vittnar om att en perfekt storm kan slå till i ett hörn av världen som just nu både påverkas av och själva påverkar regionala utvecklingar i allt högre utsträckning:

”Vi är bekymrade över försöken att undertrycka protesterna från Pamirminoriteten genom arresteringar, överdriven och illegal användning av våld och militärens deltagande. Vi uppmanar också myndigheterna att vidta åtgärder för att förhindra spridningen av stigmatisering av Pamirdemonstranter”, underströk FN-experter med anledning av vårens eskalerande protester i östra Tadzjikistan.

* * *

LÄS ÄVEN:
Solens barn blir rysk kanonmat i Ukraina
”Arabisk vår” har nått Centralasien
Ukraina kan spränga Pandoras ask

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Prenumerera gratis på vårt
Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på vårt
Nyhetsbrev