ARBETE | Företaget Uber ska betraktas som arbetsgivare åt sina förare i Genève i Schweiz enligt ett beslut i landets högsta domstol i fredags. Företaget hade överklagat en dom i kantonen men nu har landets högsta rättsliga instans fastställt domen, rapporterar Reuters.

Fabienne Fischer, grön politiker i kantonen Genève kallar domen ett ”historiskt beslut” på en presskonferens, och menar att den innebär ett ”stort steg framåt vad gäller arbetsvillkoren, de anställdas skydd och kampen mot orättvis konkurrens”, skriver Switzerland Detail Zero. Nu måste Uber upphöra med sina tjänster tills dess att man att man kan följa lagen.

Fallet inleddes 2019 då Genèves kanton klassificerade Uber som en arbetsgivare vilket innebar att företaget blev tvunget att betala sociala avgifter för sina förare bland annat. Fredagens domslut gäller också retroaktivt. Liknande domslut har tidigare tagits i kantonerna Zürich och Vaud, rapporterar swissinfo.ch.

Fler liknande domar

I flera länder har företag som är verksamma inom gigekonomin anklagats för att försöka kringgå nationell arbetsrätt genom att hävda att förare eller andra arbetare inte är anställda utan endast använder företagens plattformar för att hitta kunder att köra eller leverera mat åt till exempel.

I länder som Storbritannien, Spanien och Nederländerna har flera domar bekräftat att de som jobbar för gigföretagen inte är egenföretagare. I höstas slog en domstol i Amsterdam fast att Ubers förare är anställda snarare än egenföretagare vilket Uber hade hävdat.

Tidigt 2021 slog Storbritanniens högsta domstol fast att att brittiska Uberförare arbetade för företaget i ett rättsfall som hade pågått sedan 2016. I mars förra året omregistrerade Uber sina 70 000 förare som ”arbetare” med rätt till minimilön, semesterlön och pensionsavsättningar, dock inte som anställda vilket skulle ha gett dem ytterligare rättigheter.

EU förbereder direktiv

Redan 2017 slog EU-domstolen fast att Uber inte enbart är techplattfom utan utgör en transportservice och därmed måste följa EU-ländernas respektive transportregelverk. I december förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag på direktiv om att förbättra gigarbetares arbetsvillkor – antalet gigarbetare inom EU väntas växa till 43 miljoner fram till 2025.

I maj lade EU-parlamentets rapportör Elisabetta Gualmini fram en rapport som vill stärka skrivningen vad gäller skyddet för gigarbetare ytterligare.
– Detta är inga straffåtgärder gentemot plattformar. Vi säger inte att plattformsekonomin måste överregleras och straffas. Vi välkomnar förnyelse inom arbetslivet så länge så det inte sker försämringar av arbetares rättigheter, sade Elisabetta Gualmini till Euractiv i samband med att hennes rapport släpptes.

En förändring som Elisabetta Gualmini föreslår är att direktivet också ska omfatta arbete som är underkastat automatiserad övervakning eller algoritmer. Enligt hennes rapport ska exempelvis avsked eller arbetsscheman inte kunna utföras av algoritmer – en människa måste ta sådana beslut. I de fall arbetare övervakas av algoritmer under sitt arbete eller då en algoritm har beräknat hur mycket tid en uppgift ska ta, ska dessa villkor ingå i kollektivförhandlingar.

* * *
LÄS ÄVEN
Rättslig seger för brittiska Uberförare
Fler gigarbetare i EU ska betraktas som anställda
Gigarbetare får inte undantas arbetsrätten

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.