SYRIEN | – Jag vill tacka Sverige för det politiska och moraliska stödet, säger Mazlum Abdi via länk från sitt kontor i den syriska staden al-Hasakah.

Han är befälhavare för den kurdiskledda militäralliansen Syriens demokratiska styrkor (SDF), som verkar i det kurdiska självstyret i norra Syrien.

Efter den senare tidens turbulens kring Sveriges Natoansökan – men också den uppskruvade turkiska retoriken om att göra verklighet av ytterligare en militäroperation i Syrien – håller han en digital pressträff för svenska journalister.

Där återkommer han ofta till att Turkiet använder både kriget i Ukraina och sin vetorätt mot Sveriges Natoansökan för att sätta fokus på annat, och sedan genomföra ytterligare en invasion av Syrien.

”Intern fråga för Sverige”

Och risken för ett nytt krig ser Abdi som stor. Han berättar att Turkiet har intensifierat sin beskjutning av SDF:s positioner med artilleri.

– Vi ser hoten som väldigt allvarliga, och förbereder våra styrkor för att motarbeta alla möjliga typer av anfall, säger han, och tillägger:

– Men världssamfundet måste inta en starkare position mot de här hoten.

Vad gäller SDF:s ståndpunkt kring Sveriges Natoansökan är befälhavaren fåordig.

– Ärligt talat är det en intern fråga för Sverige som svenskarna ska besluta om. Oavsett vilket beslut det blir kommer vi att acceptera det.

Målet med ännu en invasion är enligt Turkiet att med militära medel skapa en ”säker zon” längs den turkiska gränsen tre mil in i Syrien.

Turkiet har tidigare släppt en kravlista på fem punkter för att att ge sitt stöd för ett svenskt Natomedlemskap. Där krävs bland annat att Sverige ska ”upphöra med politiskt stöd till terrorism”, ”eliminera finansiering till terrorism” och ”upphöra med vapenleveranser” till PKK och PYD.

Enligt statsminister Magdalena Andersson skickas emellertid ”varken pengar eller vapen till terroristorganisationer”.

I en intervju med Dagens Nyheter förtydligar Nadja Yusuf, pressekreterare åt biståndsminister Matilda Ernkrans (S), att Sverige inte ger något finansiellt bistånd eller militärt stöd till de stridande parterna i nordöstra Syrien.

Mazlum Abdi återkommer ofta till att han tackar för det svenska stödet. På frågan hur det stödet ser ut i praktiken säger han att det är ”politiskt och moraliskt” – men nekar till att något stöd med vapen eller ammunition någonsin har skett.

Inte aktuellt att be PKK om stöd

Det kurdiska självstyrets relationer med den turk-kurdiska gerillagruppen PKK, som är terrorstämplad av västvärlden, är en fråga som länge har varit debatterad.

Enligt självstyret finns inget samarbete grupperna emellan. Samtidigt menar flera bedömare att de agerar under samma paraplyorganisation.

Mazlum Abdi har tidigare bett PKK om stöd i kriget mot Islamiska staten.

TT: Är det aktuellt att begära deras stöd vid en turkisk invasion?

– Vi efterfrågade inte bara deras stöd, utan stöd från alla länder. Och vi är tacksamma för den hjälp vi fick. Än så länge överväger vi inte att be PKK om hjälp. Vi ser inte behovet av det nu, säger han.

Samtidigt understryker han att partner behövs för att kunna klara ännu ett krig. Ryska företrädare har tidigare uppmanat Turkiet att inte invadera – och med dem sker just nu förhandlingar om säkerhetsgarantier, enligt Abdi.

Ett ökat samarbete med Syriens federala regering är också aktuellt.

– Det finns just nu syriska regeringssoldater på våra frontlinjer, och vi har bett Damaskus att skicka fler. Syriens gränsförsvar ska inte bara falla på oss.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.