Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt, kan det ha skett eftergifter i fråga om till exempel utlämning av terrormisstänkta i uppgörelsen med Turkiet.
– Det jag oroar mig för är det här med diplomatiska garantier, säger han.
NATO | I överenskommelsen med Turkiet står det att Sverige kommer att ”hantera Turkiets väntande deportations- eller utlämningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt.”
Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, innehåller den svenska lagen om utlämning begränsningar som man måste rätta sig efter. Bland annat kan man inte utlämnas som svensk medborgare, eller för politiska brott. Däremot kan utlämning ske för terrorism.
Utlämning sker i praktiken i två steg. Först tas det ett beslut, sedan ska det verkställas.
– Det som händer i fallen som gäller Turkiet är att det finns beslut om utlämning men i nästa steg verkställs det inte eftersom det finns oro för till exempel tortyr. Den begränsningen kommer inte att försvinna med den här uppgörelsen.
Diplomatiska garantier
Men det finns ett sätt att komma runt det här, enligt Klamberg: så kallade diplomatiska garantier. Det innebär att man på diplomatisk väg får garantier för att personen som utlämnas kommer att behandlas väl i mottagarlandet, inte utsättas för tortyr, få en rättvis rättegång och så vidare.
Sverige har tidigare använt sig av det förfarandet i det så kallade Agizafallet 2001, då två egyptiska medborgare avvisades till Egypten. I det fallet respekterades inte garantierna. Efter det sade FN:s tortyrkommitté att det inte räcker med garantier, man måste också ha ett system för att garantera att de efterlevs.
När det gäller Turkiet har Mark Klamberg svårt att se hur det skulle kunna gå till.
– Det är möjligt att Sverige och Turkiet försöker utarbeta ett sådant system, men det vet vi inte.
Domstol ska godkänna
Men även om Turkiet och Sverige kommer överens om diplomatiska garantier och utarbetar ett system för att garantera dess efterlevnad finns det ytterligare en skyddsmekanism, påpekar Klamberg, eftersom en domstol måste godkänna beslutet för att det ska kunna verkställas.
– Det är inte givet att svenska domstolar skulle acceptera utlämningar med diplomatiska garantier, säger han.
Talar till olika publik
Det är också viktigt att vara medveten om att det som nu sker är realpolitik, säger Klamberg. Svenska regeringen talar till två olika publiker. Just nu talar den till den turkiska publiken och vill ge bilden av att Sverige har gått med på landets krav.
– När situationen med Turkiet har lugnat ner sig kommer den svenska regeringen att tala till den svenska publiken, och då kommer det att låta annorlunda.
Till exempel har riksdagen redan beslutat att skärpa terrorlagstiftningen, något som har diskuterats länge, men det här är nu politiskt användbart i dialogen med Turkiet.
– Den svenska regeringen kan säga till Turkiet att man nu skärper terrorlagstiftningen, men till den svenska publiken säger man att det här skulle vi ha gjort alldeles oavsett.
Enligt Klamberg kommer spelet mellan Sverige och Turkiet att fortsätta.
– Nu har Sverige kommit förbi ett av de första hindren, men sedan när inträdet ska ratificeras i Nato-länderna kommer Turkiet få en ny chans att utöva påtryckningar. Det här är bara början.
