Nyheter

Regeringskris i Ecuador efter urfolksprotester

Urfolk i Ecuador har tagit initiativ till protester i landet där det sociala missnöjet är utbrett.

Det stora sociala missnöjet i Ecuador har fått urfolksorganisationer att ta initiativ till protester som nu har pågått i veckor. Regeringen har svarat med våld och nu kräver oppositionen president Guillermo Lassos avgång.
– De kan inte tysta kvinnornas röster för vi har inte en utan tusentals, säger Zenaida Yadacama, vice ordförande för Ecuadors nationella urfolksnätverk Conaie.

ECUADOR | I lördags samlades kvinnor från flera urfolk och olika urfolksorganisationer för att kräva ett stopp på våldet mot demonstranterna. De sade också att de inte är beredda att komma till huvudstaden förrän regeringen lever upp till de tio krav som Conaie har ställt och en seriös dialog kan upprättas.

– Vi fortsätter kampen för våra liv, för vår och våra barns överlevnad och för ett Ecuador fritt från våld och fritt från diskriminering på grund av ras, säger Zenaida Yadacama, vice ordförande för Conaie till Tidningen Global och fortsätter: 

– De kan inte tysta kvinnornas röster för vi har inte en utan tusentals. 

Protesterna utlystes av Conaie efter att deras förhandlingar med regeringen, som har pågått sedan i juni 2021, bröt samman. Enligt Conaie har regeringen inte hörsammat något av de tio krav som de ställt.

Sedan dess har spänningarna växt. Conaie kräver reglerade priser på jordbruksprodukter, bränsle och andra basvaror, satsningar på hälso- och utbildningssystemet, att utvinning av olja och mineraler minskar och att hänsyn tas till urfolkens rättigheter.

Regeringen menar å sin sida att protesterna saknar grund.

Men den ekonomiska och sociala situationen, vilken förvärrades av coronapandemin i landet, har fått många att ansluta sig till protesterna. Sedan starten har protesterna dessutom backats upp av studenter, kvinnorättsorganisationer och feministiska rörelser.

Fördjupad ojämlikhet

Demonstranterna menar att högerregeringen ledd av president Guillermo Lasso, högerpolitiker och tidigare banktjänsteman inte har gjort tillräckligt för sitt land och folk, utan har prioriterat att se till och vårda bankernas och stora företags intressen – en politik som har fördjupat ojämlikheten i landet.

Detta i kombination med inflationen har lett till att det i dag är uppskattningsvis 70 procent av befolkningen som inte har råd att köpa det nödvändiga för att leva. Det saknas mediciner och sjukvårdssystemet lider stora brister.

Arbetslösheten är hög och många hankar sig fram. Över 60 procent står utanför den regelrätta arbetsmarknaden, framför allt kvinnor, unga, urfolk och afroättlingar, rapporterar nyhetssajten Wambra.

Det har även rapporterats om en våg av beställda mord, i vilka polisstyrkor ska ha varit inblandade. I fängelserna har ett dussintal frihetsberövade personer mördats.

Abortveto blev droppen

När presidenten i april införde ett veto mot abortlagen, som medger rätt till abort vid fall av våldtäkt, blev det för mycket för de flesta.

Lasso har dock tvingats regera med en parlamentsmajoritet emot sig sedan han kom till makten. Delar av oppositionen deltar i gatuprotesterna. Och har ställt krav på presidentens avgång.

Ända sedan den andra protestdagen har demonstranterna rapporterat om våld från myndigheterna. Den 14 juni fängslades Leónidas Iza, ordförande för urfolksnätverket Conaie. Först anklagades han för sabotage, men anklagelserna ändrades sedan till att han var skyldig till att ha ”stoppat samhällsservice”.

De sociala rörelser som driver protesterna kallar det för politiskt förtryck. Och händelsen fick fler att ansluta sig till protesterna.

Den fjärde dagen sade regeringen sig vara villig att tillmötesgå krav på att prisreglera vissa basvaror. Men den femte dagen drabbade polisen samman med demonstranter i provinsen Chimborazo, och enligt uppgifter i media skadades ett 40-tal personer där.

Demonstranter smutskastas

På så vis har regeringens svar på protesterna och våldsanvändning bara gett demonstranterna ytterligare argument för att fortsätta. Samtidigt har militärledningen i landet försökt att smutskasta demonstranterna genom att sammankoppla dem med narkotikakartellerna.

Samtidigt som oppositionen nu kräver presidentens avgång pågår också försök att få till en dialog mellan president Lasso och den fängslade urfolksledaren Leónidas Iza.

Enligt människorättsorganisationen Alianza de Organizaciones por los Derechos Humanos hade 5 personer fått sätta livet till fram till den 25 juni, 200 hade skadats och 145 personer anhållits under protesterna.

*Artikeln är ursprungligen publicerad i Fempers Nyheter

* * *
Läs även
Urfolk i Ecuador ber om hjälp mot coronaviruset
Ecuador förbereder massgravar
Stora protester mot bränslepriser i Ecuador

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.