VETENSKAP | För tio år sedan, i början av juli 2012, presenterades bevis för den så kallade Higgspartikeln, även kallad ”Higgsbosonen”, efter att den påträffats i experiment utförda 2011 och 2012 i schweiziska forskningsinstitutet CERN:s nya partikelaccelerator LHC.

Higgspartikeln är en partikel i partikelfysikens standardmodell vars existens och nytta i universum hade förutspåtts redan 1964, men som till slut kom att namnges efter den brittiske fysikern Peter Higgs.

”Monumental milstolpe”

Fyndet beskrevs som en ”monumental milstolpe” för fysiken som arbetsfält och 2013 blev två av Higgspartikelns upptäckare, Peter Higgs och François Englert, mottagare av Nobelpriset i fysik.

När partikeln nu firar sin tionde födelsedag som officiell upptäckt väljer vetenskapstidskriften Nature att lyfta fram några av upptäcktens bidrag till vetenskapen.

Bland annat har fysiker kunnat fastslå att Higgspartikelns massa uppgår till 125 miljarder elektrovolter och att partikeln interagerar med andra partiklar, helt i linje med partikelfysikens standardmodell förutsägelser.

”Big Bang” nästa?

Bland de kunskaper som fysiker hoppas kunna lämna svar på i framtiden är hur det är möjligt att mäta Higgspartikeln på ett mer precist sätt, liksom partikelns livslängd och huruvida det interagerar med sig själv.

Det senare är en kunskap vars hemligheter kan ruva på genombrott när det gäller lärdomar om universums ungdom, strax efter Big Bang, menar Matthew Mccullough, teoretisk fysiker vid schweiziska CERN-institutet:

– Att få kunskaper om Higgspartikelns självinteraktion kan hjälpa forskare att förstå dynamiken i det tidiga universum, säger Mccullough till Nature.

* * *
LÄS ÄVEN:
Första covid-19-fallet med katt som smittkälla
Power naps bra för kreativiteten
Den odödliga bakterien i rymdskrotssänkan