Utsläppen från det föråldrade smältverket Ventanas har under flera decennier orsakat svåra hälsoproblem för befolkningarna i de chilenska städerna Quintero och Puchuncaví. Många valde därför att fira när den statliga koppargruvjätten Codelco meddelade att Ventanas nu ska avvecklas.
CHILE | Åtgärden ses som en del i arbetet för att få bort de allra mest förorenande industriområdena som finns i landet. Beslutet att stänga smältverket stöds av Chiles nya president Gabriel Boric, som anser att det ligger i linje med hans ambitioner om att driva en grönare politik.
Codelcos besked kom efter att smältverket hade drabbats av ett driftstopp, och de enda som opponerade sig var koppararbetarnas fackförbund, som utlyste en strejk. Den avblåstes dock snabbt efter att Codelco och fackföreningen hade kommit överens om en gradvis nedstängning av anläggningen, som ska vara helt genomförd inom fem år. Ventanas ska nu ersättas av en modern anläggning på en annan plats.
De föroreningar som det gamla smältverket orsakar har länge haft svåra hälsoeffekter för befolkningarna i de närliggande städerna Quintero och Puchuncaví, som sammanlagt har 45 000 invånare.
På senare år har Codelco, som är världens största koppargruvbolag, satsat stora summor för att modernisera smältverket. Men det arbetet har inte gett tillräckliga resultat, medger det statliga bolagets ordförande Máximo Pacheco.
Sara Larraín, ordförande för miljöorganisationen Chile Sustentable, är en av många som välkomnar beslutet:
– Detta är det första steget för att Quintero och Puchuncaví ska kunna lämna den grupp av orter där utsläppsnivåerna har varit alldeles för höga i flera decennier, säger hon till IPS.
Chiles ”offerzoner”
De områden i landet som är hårt drabbade av utsläpp från industrier brukar i Chile beskrivas som ”offerzoner”. I dessa områden är det de fattiga som drabbas hårdast av utsläpp och gifter från den tunga industrin.
Quintero och Puchuncaví, som ligger 15 mil väster om Santiago, är ett av flera områden i landet som klassas som offerzoner. Smältverket har länge varit en av de största orsakerna till föroreningarna.
Fiskaren och fackföreningsledaren Carlos Vega kommer från en familj som länge levde på fiske i Quintero.
– Jag lärde mig att tillverka fiskenät av min farfar, som var fiskare och drev en restaurang längs kusten. Då var fisket lönsamt här, berättar han.
Det var fram till slutet av 1980-talet. Sedan upptäckte hälsovårdsmyndigheterna att den lokala fisken hade för höga halter av koppar, kadmium och arsenik – och förbjöd försäljningen.
– Restaurangen tvingades stänga på grund av föroreningarna. Den sociala sammanhållningen här föll samman, och det var det allra svåraste, berättar Carlos Vega.
Många lokala fiskare föll ner i fattigdom och Carlos Vega tvingades flytta, ner till södra Chile där han i 15 år arbetade inom laxindustrin.
I dag är han tillbaka i Quintero, där han tillsammans med en mindre grupp fiskare har tillåtelse att bedriva ett högst begränsat fiske en bit norr om den förorenade zonen.
Föroreningar väntas minska drastiskt
Under förra året producerade Codelco 1,7 miljoner ton koppar och bolagets ordförande Máximo Pacheco understryker att den globala efterfrågan på materialet kommer att stiga i takt med elektrifieringen. Och för detta kommer landet att ha fortsatta behov av moderna smältverk.
Ventanas har för närvarande 348 anställda, medan ytterligare 400 personer är beroende av smältverket som underleverantörer. En stor andel av personalen bor dock inte i närheten av anläggningen utan längre bort, i områden som inte är lika hårt drabbade av föroreningarna.
Smältverket ligger i ett industriområde där sammanlagt 16 företag är verksamma.
Här finns också flera koleldade kraftverk som orsakar föroreningar. Ett av dessa stängdes dock i slutet av 2020 och ett annat skulle ha stängts nu i maj, men den nedstängningen flyttades fram.
Sara Larraín menar att när väl smältverket lagts ner, liksom kolkraftverken, så kommer föroreningarna att drastiskt minska i Quintero och Puchuncaví.
Samtidigt finns det också oljebolag i området som förorenar. Kata Alonso, språkrör för organisationen Mujeres en Zona de Sacrificio en Resistencia, säger till IPS att alla företag som finns inom området borde granskas noga – och de som inte följer gällande miljöregler tvingas flytta.
– Jag har två grannar som har dött av cancer, och vem du än frågar i Puchuncaví har släktingar som dött i sjukdomen. I dag dör allt fler i yngre åldrar, och det är så vanligt med missfall, säger hon.
Dessutom föds det enligt Kata Alonso mängder med barn med olika former av funktionsnedsättningar i Puchuncaví.
Katolska universitetet har genomfört en studie som visar hur befolkningarnas hälsa påverkats i landets offerzoner. Sara Larraín understryker att det bland annat finns tydliga bevis för att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar är mycket högre för befolkningarna i dessa områden.
– Att kalla dessa platser för offerzoner är korrekt – det handlar om effekter som inträffar i dag, säger hon.
