YTTRANDEFRIHET | Människorättsorganisationer uppger att det pågår en oroande utveckling i Asien, Afrika, Europa och i Latinamerika, där en lång rad länder har genomfört åtgärder som hotar befolkningarnas grundläggande rättigheter.
Amnesty International uppger att människor över hela världen har drabbats av många nya lagar och åtgärder som innebär ett hot mot deras möjligheter att organisera protester. Det handlar bland annat om att demonstranter utsätts för övervåld, om olaglig massövervakning, nedstängningar av internet och om censur på nätet.

För att bemöta de ökande hoten mot människors rätt att protestera har Amnesty lanserat en ny global kampanj mot de regeringar som enligt organisationen i allt högre grad ”genomför åtgärder för att underminera denna grundläggande mänskliga rättighet”.

Enligt organisationen pågår en utveckling ”från Ryssland till Sri Lanka, Frankrike till Senegal och Iran till Nicaragua” där statliga myndigheter i allt högre grad använder sig av nya åtgärder för att kväsa människors möjligheter att delta i organiserade politiska protester.

Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard påpekar samtidigt att världen på senare år har upplevt några av de största folkliga mobiliseringar som skett på flera decennier. Hon lyfter bland annat fram Black Lives Matter-rörelsen och de klimatgrupper som har fått miljontals människor att engagera sig mot diskriminering och för att uppmärksamma klimatkrisen.

Mandeep S. Tiwana, programchef vid den globala alliansen Civicus, understryker att historien har visat hur avgörande proteströrelser kan vara för att åstadkomma förändringar. Han påpekar att det exempelvis var tack vare envisa massrörelser som kravet på kvinnlig rösträtt kunde drivas igenom, liksom avkolonialiseringen av länderna i Syd. På senare tid har folkliga protester också fått militärdiktaturer på fall samtidigt som klimatkrisen fått en allt större uppmärksamhet.

– Rätten till fredliga protester är avgörande för att bekämpa korruption, maktmissbruk och en auktoritär utveckling. Av det skälet är det en rättighet som kränks och avskys av antidemokratiska krafter, säger Mandeep S. Tiwana till IPS.

Sammanställningar från Civicus visar samtidigt att det civila samhällets organisationer över hela världen under det senaste året har drabbats av allt fler restriktioner.

Andreas Bummel, ordförande för organisationen Democracy Without Borders, betonar att människors rätt att uttrycka sina åsikter genom fredliga protester är helt grundläggande i en demokrati.

– Att förneka eller belägga den rätten med restriktioner är helt fel. Av det skälet kommer den nya kampanjen i rätt läge, säger han till IPS.

Amnesty uppger att kampanjen vänder sig mot de attacker som genomförs mot fredliga demonstranter och syftar till att stötta de sociala rörelser som kräver att de mänskliga rättigheterna stärks.

Enligt Amnesty har en lång rad regeringar utnyttjat nödlägen för att kunna begränsa möjligheterna att genomföra protester – något som blev tydligt i bland annat Thailand och i provinsen Nordkivu i Kongo-Kinshasa under covidpandemin.

Ett annat exempel som lyfts fram är den nationella säkerhetslag som använts för att stoppa demonstranter i Hongkong samt en lag mot terrorism i Indien som återkommande har använts mot fredliga demonstranter, journalister och människorättsförsvarare.

En annan utveckling som lyfts fram av Amnesty är hur säkerhetsstyrkorna i många länder på senare år har agerat med ett allt grövre våld mot demonstranter.

Organisationen uppger också att det på senare år pågår en trend där fler länder i högre grad använder sig av militären för att bemöta protester. I länder som Chile och Frankrike har säkerhetsstyrkor ofta backats upp av bepansrade fordon i samband med protester.

Ett annat exempel som lyfts fram är Myanmar, där den proteströrelse som uppstod efter militärkuppen förra året möttes av soldater som utövade ett olagligt övervåld. Över två tusen personer uppges ha blivit dödade och fler än 13 000 ska ha gripits sedan militärjuntan återtog makten i landet.

Amnesty betonar också att grupper som är utsatta för olika former av orättvisor och diskriminering i ännu högre grad beläggs med restriktioner och möter en hårdare repression i samband med protester.

I länder som Sudan, Colombia och Belarus har kvinnor som deltagit i demonstrationer utsatts för sexuella övergrepp samtidigt som Turkiet är ett land som sedan länge har förbjudit Pride-parader.