Publicerad 4 augusti, 2022
NyheterDen amerikanska toppolitikern Nancy Pelosi har lämnat Taiwan efter det besök som lett till skarpa reaktioner från Kina.
– Världen står i dag inför ett val mellan demokrati och autokrati, säger hon gällande hoten från Peking.
USA/KINA | – USA:s beslutsamhet för att upprätthålla demokratin, här i Taiwan och världen över, förblir järnfast, sade Pelosi i samband med ett möte med Taiwans president Tsai Ing-Wen.
Pelosi och hennes delegation landade i Taiwan sent på tisdagskvällen trots högljudda protester från Kina om att besöket kommer att få allvarliga diplomatiska konsekvenser.
Tsai Ing-Wen betonade vid mötena att man inte kommer att böja sig för Peking-regimens aggressiva reaktioner.
– Taiwan kommer inte att vika ner sig när vi ställs inför ökade militära hot. Vi kommer att fortsätta hålla försvarslinjen för demokratin, säger Tsai.
82-åriga Pelosi är talman för USA:s representanthus, vilket gör henne till den högst uppsatta politikern från landet på decennier att besöka Taiwan. Hennes företrädare på talmansposten, republikanen Newt Gingrich, reste dit 1997. Ingen sittande president från USA har varit i Taiwan sedan Dwight Eisenhower 1960, då USA ännu inte hade erkänt regimen i Peking.
Kina protesterade redan mot Gingrichs resa 1997, och har denna gång reagerat ännu starkare. I samband med att Pelosis plan landade kallades USA:s ambassadör upp till utrikesdepartementet i Peking, där han fick motta en varning om att Washington ”kommer att få betala priset”.
”Det här draget är oerhört flagrant till sin natur och kommer att få extrema konsekvenser”, säger vice utrikesminister Xie Feng, enligt den statliga kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina.
Vidare skriver den kinesiska armén, Folkets befrielsearmé (på engelska förkortad PLA), i ett uttalande att man som svar ska inleda ”riktade militära insatser”.
Kina har även stöd av Ryssland, vars utrikesdepartement i ett uttalande beskriver Pelosis resa som en ”tydlig provokation”.
Flera amerikanska medier skriver att Kina den här veckan ska genomföra militärövningar som ska omringa ön, som svar på besöket. Taiwan uppger även att minst 21 kinesiska stridsplan under tisdagen kränkte örikets så kallade Adiz (air defence identification zone) – ett ensidigt utropat område som är avsevärt större än landets luftrum.
Taiwans regering jublar över besöket, och utrikesdepartementet säger i ett uttalande att det ”kommer att stärka de nära banden mellan Taiwan och USA och fördjupa samarbetet inom alla områden”.
Befolkningen är mer splittrad och många av de 23 miljoner invånarna, som länge har levt med hotet om en invasion, ser oroligt på Kinas vapenskramlande.
Pelosi möttes visserligen på flygplatsen av en grupp demonstranter som välkomnade besöket, och i centrala Taipei lystes stadens högsta skyskrapa – den berömda, över 100 våningar höga, Taipei 101 – upp med välkomstord till henne, rapporterar AP. Men utanför hennes hotell hade samtidigt en annan grupp samlats, som inte vill se ökade spänningar, enligt CNN.
Nancy Pelosi inledde sin pågående rundresa i Asien i Singapore och kom till Taiwan närmast från Malaysia. När hon lämnade Taiwan flög hon vidare till Sydkorea, dit hon anlände under onsdagseftermiddagen, svensk tid. Hon ska senare även besöka Japan.
Taiwan består av en huvudö och flera mindre öar i Stilla havet, öster om det asiatiska fastlandet. Nationen fungerar i praktiken som en självständig och demokratisk stat, men den har bara erkänts som en sådan av en handfull länder. Kina ser Taiwan som en utbrytarregion som ska ingå i Kina.
Konflikten går tillbaka till 1949, då det kinesiska nationalistpartiet Kuomintang under ledning av Chiang Kai-Shek retirerade till Taiwan efter inbördeskriget mot kommunisterna. Taiwan, som formellt benämns som Republiken Kina, representerade Kina i FN fram till 1971, då kommunistregimen i Peking tog över den funktionen. Sedan dess har Taiwan varit diplomatiskt isolerat, men tack vare en utvecklad exportekonomi och högteknologisk industri har landet klarat sig bra ändå.
Landet styrs sedan 2016 av Demokratiska progressiva partiet (DPP), med president Tsai Ing-Wen. DPP förespråkar formell självständighet, medan Kuomintang säger nej både till självständighet och ett enande med Kina.
Kina accepterar inte att andra länder har relationer med både Peking och det taiwanesiska styret i Taipei.
