Nyheter

Pelosi i Taiwan: Världen måste välja

– Världen står i dag inför ett val mellan demokrati och autokrati, säger Nancy Pelosi.

Den amerikanska toppolitikern Nancy Pelosi har lämnat Taiwan efter det besök som lett till skarpa reaktioner från Kina.
– Världen står i dag inför ett val mellan demokrati och autokrati, säger hon gällande hoten från Peking.

USA/KINA | – USA:s beslutsamhet för att upprätthålla demokratin, här i Taiwan och världen över, förblir järnfast, sade Pelosi i samband med ett möte med Taiwans president Tsai Ing-Wen.

Pelosi och hennes delegation landade i Taiwan sent på tisdagskvällen trots högljudda protester från Kina om att besöket kommer att få allvarliga diplomatiska konsekvenser.

Tsai Ing-Wen betonade vid mötena att man inte kommer att böja sig för Peking-regimens aggressiva reaktioner.

– Taiwan kommer inte att vika ner sig när vi ställs inför ökade militära hot. Vi kommer att fortsätta hålla försvarslinjen för demokratin, säger Tsai.

82-åriga Pelosi är talman för USA:s representanthus, vilket gör henne till den högst uppsatta politikern från landet på decennier att besöka Taiwan. Hennes företrädare på talmansposten, republikanen Newt Gingrich, reste dit 1997. Ingen sittande president från USA har varit i Taiwan sedan Dwight Eisenhower 1960, då USA ännu inte hade erkänt regimen i Peking.

"Oerhört flagrant"

Kina protesterade redan mot Gingrichs resa 1997, och har denna gång reagerat ännu starkare. I samband med att Pelosis plan landade kallades USA:s ambassadör upp till utrikesdepartementet i Peking, där han fick motta en varning om att Washington ”kommer att få betala priset”.

”Det här draget är oerhört flagrant till sin natur och kommer att få extrema konsekvenser”, säger vice utrikesminister Xie Feng, enligt den statliga kinesiska nyhetsbyrån Nya Kina.

Vidare skriver den kinesiska armén, Folkets befrielsearmé (på engelska förkortad PLA), i ett uttalande att man som svar ska inleda ”riktade militära insatser”.

Kina har även stöd av Ryssland, vars utrikesdepartement i ett uttalande beskriver Pelosis resa som en ”tydlig provokation”.

Flera amerikanska medier skriver att Kina den här veckan ska genomföra militärövningar som ska omringa ön, som svar på besöket. Taiwan uppger även att minst 21 kinesiska stridsplan under tisdagen kränkte örikets så kallade Adiz (air defence identification zone) – ett ensidigt utropat område som är avsevärt större än landets luftrum.

Till Sydkorea och Japan

Taiwans regering jublar över besöket, och utrikesdepartementet säger i ett uttalande att det ”kommer att stärka de nära banden mellan Taiwan och USA och fördjupa samarbetet inom alla områden”.

Befolkningen är mer splittrad och många av de 23 miljoner invånarna, som länge har levt med hotet om en invasion, ser oroligt på Kinas vapenskramlande.

Pelosi möttes visserligen på flygplatsen av en grupp demonstranter som välkomnade besöket, och i centrala Taipei lystes stadens högsta skyskrapa – den berömda, över 100 våningar höga, Taipei 101 – upp med välkomstord till henne, rapporterar AP. Men utanför hennes hotell hade samtidigt en annan grupp samlats, som inte vill se ökade spänningar, enligt CNN.

Nancy Pelosi inledde sin pågående rundresa i Asien i Singapore och kom till Taiwan närmast från Malaysia. När hon lämnade Taiwan flög hon vidare till Sydkorea, dit hon anlände under onsdagseftermiddagen, svensk tid. Hon ska senare även besöka Japan.

Fakta: Taiwan

Taiwan består av en huvudö och flera mindre öar i Stilla havet, öster om det asiatiska fastlandet. Nationen fungerar i praktiken som en självständig och demokratisk stat, men den har bara erkänts som en sådan av en handfull länder. Kina ser Taiwan som en utbrytarregion som ska ingå i Kina.
Konflikten går tillbaka till 1949, då det kinesiska nationalistpartiet Kuomintang under ledning av Chiang Kai-Shek retirerade till Taiwan efter inbördeskriget mot kommunisterna. Taiwan, som formellt benämns som Republiken Kina, representerade Kina i FN fram till 1971, då kommunistregimen i Peking tog över den funktionen. Sedan dess har Taiwan varit diplomatiskt isolerat, men tack vare en utvecklad exportekonomi och högteknologisk industri har landet klarat sig bra ändå.
Landet styrs sedan 2016 av Demokratiska progressiva partiet (DPP), med president Tsai Ing-Wen. DPP förespråkar formell självständighet, medan Kuomintang säger nej både till självständighet och ett enande med Kina.
Kina accepterar inte att andra länder har relationer med både Peking och det taiwanesiska styret i Taipei.

Nyheter

Sverige faller i klimatrankning

 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) håller pressbriefing inför FN:s internationella klimatmöte COP28 i Dubai.

Sverige har hamnat på tionde plats i årets Climate Change Performance Index. En nedgång med fem placeringar jämfört med föregående års index.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

Nyheter

Växande kritik mot Israels krig: ”En apokalyps”

Palestinska kvinnor går förbi rester av bostadshus i Nuseirat i centrala Gaza.

Döden är överallt, det finns ingenstans att ta vägen och ingen hjälp att få.Israels militära operationer i södra Gaza hindrar alla humanitära insatser och måste få ett slut, enligt FN:s humanitära chef.Kritiken växer från flera håll om att Israel inte gör tillräckligt för att skydda civila.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.

Fakta: Krigets lagar

Civila människor får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.
Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.
Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).
Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.
Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.
TT

Bakgrund: Gaza

Gaza räknas jämte Västbanken till de palestinska områdena. Landremsan ligger vid Medelhavets sydöstra hörn. Den gränsar mot Egypten i söder men är i övrigt omgiven av Israel.
Sedan sommaren 2007 styrs Gazaremsan av Hamas, en rörelse som bland andra EU och USA klassar som en terrororganisation. I Gaza bor drygt 2 miljoner invånare på en yta som är mindre än en tredjedel av Öland. Omkring hälften av befolkningen är under 18 år.
Krig mellan Hamas och Israel har brutit ut flera gånger de senaste decennierna, bland annat 2008-09, 2012, 2014 och 2021.
Det nuvarande kriget har pågått sedan den 7 oktober, då Hamas genomförde en koordinerad attack mot Israel. Tusentals raketer avfyrades, Hamasmilis tog sig över gränsen till Israel och massakrer utfördes i kibbutzer och på en musikfestival. Omkring 1 200 mestadels civila israeler dödades och Hamas tog också över 200 personer som gisslan. Israel svarade med att förklara krig. Man har belägrat Gaza, bombat området ihållande och gått in med markstyrkor i syfte att tillintetgöra Hamas.
Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin
Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.