KLIMAT/HÄLSA | Fler virus som hoppar från djur till människa. Träd som utsöndrar mer allergiframkallande ämnen. Fler mygg och ovälkomna möten med ormar vars bett kan göra oss sjuka.

Den nya studien som publiceras i tidskriften Nature Climate Change har kartlagt vilken påverkan den globala uppvärmningen har på sjukdomar orsakade av patogener, det vill säga olika sjukdomsframkallande organismer och ämnen.

Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter men har inte deltagit i den nya studien, som hon tycker är välgjord:

– Den ger oss en bredare förståelse för hur störningar i ekosystemen kan orsaka ohälsa.

Att stigande temperaturer påverkar hur infektionssjukdomar sprids är ett känt faktum. Nytt är, enligt Birgitta Evengård, att man nu kartlagt hur bland annat virus, bakterier och parasiter påverkas – och samtidigt tittat på hälsoeffekterna av hur exempelvis insekter och allergiframkallande ämnen påverkas av stigande halter av växthusgaser.

Allergierna ökar

Forskarna, verksamma bland annat vid universitetet på Hawaii, har dammsugit den vetenskapliga litteraturen för att se hur denna typ av sjukdomar påverkats av tio olika ”klimatrisker” såsom till exempel varmare temperaturer, torka, översvämningar och stormar.

Totalt 277 sjukdomar hade vid något tillfälle förvärrats till följd av någon klimatrisk. Och av alla kända infektionssjukdomar hade 58 procent – 218 av 375 – förvärrats.

– Studien visar tydligt: Utan friska ekosystem har vi ingen mänsklig hälsa, säger Birgitta Evengård.

Vid sidan av infektionssjukdomar identifierade forskarna 40 andra typer av sjukdomar som blivit värre till följd av klimatförändringar. Växter som utsöndrar mer allergiframkallande ämnen när klimatet blir varmare är ett exempel.

– Vi vet att allergierna ökar och de kommer att öka än mer till följd av klimatförändringarna, säger Birgitta Evengård.

"Pandoras ask"

Så hur kan kan en varmare värld förvärra så många sjukdomar?
Bland annat genom att sjukdomsframkallade ämnen förs närmare oss människor när arters geografiska utbredning ändras. Stigande temperaturer och ökad nederbörd har till exempel bidragit till fler myggor, fästingar och däggdjur som kan föra smitta vidare till människor och forskarna nämner utbrott av borrelia, malaria och zika-viruset som exempel.

Översvämningar och stormar har fört med sig förorenat vatten som spridit virus och parasiter. Smältande isar och permafrost kan frigöra nedfrusna smittämnen, och forskarna liknar det vid en ”Pandoras ask” med tanke på den potentiella reservoar av sjukdomsframkallande ämnen som kan dölja sig i permafrosten.

– När den tinar vet vi inte vad det kan föra med sig i form av mikroorganismer som poppar upp och är helt nya för oss människor. Det här är något jag tror vi kommer att se rubriker om fem–tio år när vi troligen börjar se effekterna, säger Birgitta Evengård.

Torka och andra effekter av ett ändrat klimat kan också göra oss sämre rustade att stå emot sjukdom, påpekar forskarna.

Och så till ormarna: förgiftningar efter bett från både ormar och insekter har ökat efter exempelvis värmeböljor och översvämningar som påverkat arternas naturliga livsmiljöer och fört dem närmare människor, enligt studien.

Nya virus från djurriket

Covid-19-pandemin är ett färskt exempel på hur en ny smitta, av allt att döma, uppstått när ett virus hoppat från en art till en annan. Och nyligen kom rapporter från Kina om en ny variant av henipavirus som tros ha spridits från djur till människa. Och sådana händelser blir sannolikt allt vanligare i en varmare värld.

Mängden sjukdomar och sätten de förvärras av klimatförändringarna är alltför omfattande för att hanteras genom anpassningar av samhället, skriver forskarna – och pekar på det akuta behovet av att minska utsläppen av växthusgaser.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.