KLIMAT | Medan hettan på land utlöser stora rubriker väcker värmen i havet mindre uppmärksamhet. Den senaste tiden har experter rapporterat om temperaturer på mellan 3 och 5 grader Celsius över det normala på flera håll i Medelhavet.

Vi pressar systemet för hårt, säger Joaquim Garrabou, forskare vid ICM (Institut de Ciències del Mar) i Barcelona, till nyhetsbyrån AP.
Vi måste göra något i klimatfrågan så snabbt det bara går.

Ner till 45 meter

Garrabou har tillsammans med kollegor studerat marina värmeböljor i Medelhavet åren 2015 till och med 2019. Det var fem år i rad med så varmt vatten att det ledde till MME – en engelsk förkortning för Mass Mortality Events, alltså massdöd i vattnet.

”Dessa MME drabbade tusentals kilometer kust, från havets yta ner till 45 meters djup”, skriver de i en rapport publicerad i tidskriften Global Change Biology.

Bland studiens författare finns Gil Rilov, marinbiolog vid IOLR (Israel Oceanographic & Limnological Research Institute) i Haifa. Hans israeliska hamnstad ligger längs den kust i öster, från Turkiet i norr till Egypten i söder, där läget bedöms vara allra värst.

Det är det hetaste av Medelhavets heta områden, absolut, säger han till AP.

Rilov bedömer att även många arter som hittills klarat sig är hårt pressade.
Det beror på att temperaturerna de mår bra i överskrids varenda sommar.
Hade det inte varit för haven hade läget redan varit väldigt mycket värre. De agerar koldioxidsänkor, och absorberar både värme och utsläpp. Minst en tredjedel av all koldioxid som människan sprutat ut i atmosfären via fossila bränslen har sugits upp av haven.

Sjukt tillstånd

Men liksom med extremvädren på land verkar måttet vara rågat under vattnet. Det Gil Rilov ser hända nu i form av tiotals utslagna arter koraller och annat liv i ostligaste Medelhavet förebådar vad som kommer att hända framöver västerut, kring länder som Italien och Spanien, där läget ännu inte är lika illa.

Från sin bas i Barcelona bävar Joaquim Garrabou inför detta. Han understryker att havens roll som sänka bygger på att bland annat plankton mår bra.

Men nu har vi drivit oceanerna in i ett sjukt, dysfunktionellt tillstånd.
Det som kan göras för att råda bot på detta är dels detsamma under som ovan vattenytan, att sluta elda fossila bränslen och minska mänsklighetens klimatpåverkan.

Förstår inte

Men Garrabou och Rilov efterfrågar också mer specifikt skydd till havsområden, för att hjälpa pressade arter att återhämta sig. I nuläget åtnjuter 8 procent av Medelhavet naturskyddsstatus, men forskarna menar att minst uppemot en tredjedel behöver skyddas från exempelvis fiske.
Rilov tror inte politiker och andra beslutsfattare förstår hur illa det är ställt under vattenytan.

Det är vårt jobb som vetenskapsmän att fånga deras uppmärksamhet, säger han till AP.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.