Publicerad 25 augusti, 2022
NyheterI östra Medelhavet är vattnet nu stadigt minst 31 grader varmt sommartid. Många badturister må njuta, men djur och växter under ytan plågas av ”marina värmeböljor” som är en smygande miljökatastrof, varnar forskare.
KLIMAT | Medan hettan på land utlöser stora rubriker väcker värmen i havet mindre uppmärksamhet. Den senaste tiden har experter rapporterat om temperaturer på mellan 3 och 5 grader Celsius över det normala på flera håll i Medelhavet.
Vi pressar systemet för hårt, säger Joaquim Garrabou, forskare vid ICM (Institut de Ciències del Mar) i Barcelona, till nyhetsbyrån AP.
Vi måste göra något i klimatfrågan så snabbt det bara går.
Garrabou har tillsammans med kollegor studerat marina värmeböljor i Medelhavet åren 2015 till och med 2019. Det var fem år i rad med så varmt vatten att det ledde till MME – en engelsk förkortning för Mass Mortality Events, alltså massdöd i vattnet.
”Dessa MME drabbade tusentals kilometer kust, från havets yta ner till 45 meters djup”, skriver de i en rapport publicerad i tidskriften Global Change Biology.
Bland studiens författare finns Gil Rilov, marinbiolog vid IOLR (Israel Oceanographic & Limnological Research Institute) i Haifa. Hans israeliska hamnstad ligger längs den kust i öster, från Turkiet i norr till Egypten i söder, där läget bedöms vara allra värst.
Det är det hetaste av Medelhavets heta områden, absolut, säger han till AP.
Rilov bedömer att även många arter som hittills klarat sig är hårt pressade.
Det beror på att temperaturerna de mår bra i överskrids varenda sommar.
Hade det inte varit för haven hade läget redan varit väldigt mycket värre. De agerar koldioxidsänkor, och absorberar både värme och utsläpp. Minst en tredjedel av all koldioxid som människan sprutat ut i atmosfären via fossila bränslen har sugits upp av haven.
Men liksom med extremvädren på land verkar måttet vara rågat under vattnet. Det Gil Rilov ser hända nu i form av tiotals utslagna arter koraller och annat liv i ostligaste Medelhavet förebådar vad som kommer att hända framöver västerut, kring länder som Italien och Spanien, där läget ännu inte är lika illa.
Från sin bas i Barcelona bävar Joaquim Garrabou inför detta. Han understryker att havens roll som sänka bygger på att bland annat plankton mår bra.
Men nu har vi drivit oceanerna in i ett sjukt, dysfunktionellt tillstånd.
Det som kan göras för att råda bot på detta är dels detsamma under som ovan vattenytan, att sluta elda fossila bränslen och minska mänsklighetens klimatpåverkan.
Men Garrabou och Rilov efterfrågar också mer specifikt skydd till havsområden, för att hjälpa pressade arter att återhämta sig. I nuläget åtnjuter 8 procent av Medelhavet naturskyddsstatus, men forskarna menar att minst uppemot en tredjedel behöver skyddas från exempelvis fiske.
Rilov tror inte politiker och andra beslutsfattare förstår hur illa det är ställt under vattenytan.
Det är vårt jobb som vetenskapsmän att fånga deras uppmärksamhet, säger han till AP.
