Sex månader efter det att Ryssland inledde sin invasion håller Ukraina på att ta fram en plan för att åtala den ryske presidenten Vladimir Putin och hans högsta militära chefer för att ha startat kriget.
UKRAINA | Planen för den internationella tribunalen leds av Andrij Smirnov, som är chef för den ukrainska presidentadministrationen.
Åtalet kommer att röra aggressionsbrott, en paragraf som är en del av Romstadgan och antogs 2010.
Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som har tagit sig an världens allvarligaste brott under de senaste 20 åren, är sedan tidigare i färd med att utreda krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i Ukraina.
Siktar på 2023
ICC kan dock inte undersöka anklagelser om aggressionsbrott eftersom varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat Romstadgan.
Den av Ukraina initierade tribunalen är därför ”det enda sättet att säkerställa att de brottslingar som startade kriget i Ukraina snabbt ställs till svars”, säger Smirnov.
– Världens minne är kort. Därför vill jag att den här tribunalen ska påbörja sitt arbete nästa år.
Från ukrainskt håll är man medveten om att den anklagade inte kommer att närvara, men rättegången ”kommer att säkerställa att de här personerna stämplas som kriminella och att de inte tillåts resa i den civiliserade världen”, säger Smirnov.
Redo att underteckna
Ukrainska åklagare har hittills identifierat omkring 600 misstänkta, däribland högt uppsatta militärchefer, politiker och politiska kommentatorer.
Ett internationellt fördrag har tagits fram och är nu redo för de regeringar som vill skriva under det.
Därefter kommer tribunalens domslut att erkännas av de länder som skrivit under fördraget, vilket innebär att de som dömts riskerar att bli gripna på respektive lands territorium.
Enligt Smirnov är ett antal länder beredda att underteckna dokumentet före årsskiftet och förhandlingar pågår med ”flera europeiska partner som är villiga hålla i tribunalen”.
Försiktigare i väst
Medan Polen och de baltiska staterna, som står Ukraina närmast, stött förslagen har man från franskt och tyskt håll än så länge intagit en försiktigare hållning, vilket skulle kunna förklaras av politiska överväganden.
– Vissa länder försöker, trots att man erkänner aggressionen mot Ukraina, hålla ett litet fönster öppet för att kunna förhandla med Vladimir Putin, säger Smirnov.
Men även Västeuropa har så sakteliga börjat öppna för idén. I maj efterlyste exempelvis EU-parlamentet en särskild internationell tribunal för aggressionsbrott.
