ISRAEL-PALESTINA | Israel terrorstämplade organisationerna Addameer, al-Haq, the Bisan Center for Research and Development, Defense for Children International–Palestine, the Union of Agricultural Work Committees, och the Union of Palestinian Women Committees för snart ett år sedan. Detta då den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet hävdade att de var frontorganisationer för Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP) som har en väpnad gren.

Sedan dess har israeliska säkerhetsstyrkor flera gånger gjort razzior mot organisationernas kontor, en av dessa skedde så sent som den 18 augusti. Kontoren stängdes av den israeliska armén men flera av dem öppnades innan morgonen igen. I samband med razziorna kallades både al-Haqs chef, Shawan Jabarin och Khaled Quzmar, chef för Defense for Children International–Palestine, till förhör på den israeliska militärbasen Ofer. al-Haq kräver nu att det internationella samfundet ingriper för att förhindra att de båda grips på godtyckliga grunder.

Det var i oktober 2021 som de sex organisationerna terrorklassades och deklarerades vara ”olagliga föreningar” med hänvisning till Israels antiterrorlag. Tidigare i år delade Israel den underrättelseinformation som låg till grund för terrorklassningen med USA. Nu rapporterar The Guardian att en klassificerad CIA-rapport inte fann några bevis för Israels terroranklagelser i materialet, enligt två källor som känner till granskningen. USA har till skillnad från flera EU-länder inte ifrågasatt terrorstämplingen offentligt men har heller inte själva gjort samma klassificering.

Med hänvisning till uppgifterna i CIA-rapporten menar Omar Shakir, chef för Human Rights Watchs Israel-Palestina-avdelning, att USA måste uppmana Israel att dra tillbaka terrorklassningen av de sex organisationerna:

– USA har i själva verket alldeles för länge vänt bort blicken och i vissa fall till och med gett grönt ljus till riktigt allvarliga övergrepp från den israeliska regeringen, säger Omar Shakir till The Guardian.

I juli meddelade nio EU-länder – Belgien, Frankrike, Danmark, Tyskland, Irland, Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige – att man vänder sig mot Israels terrorstämpling av organisationerna och att inget i den information de har fått från Israel ”rättfärdigar en översyn av vår policy mot” organisationerna, rapporterar The Jerusalem Post. I uttalandet förklarar länderna att deras beslut skulle omprövas om de fick bevis på sådana kopplingar men att i frånvaro av sådan information kommer de att fortsätta ”vårt samarbete och starka stöd” till det palestinska civilsamhället.

Beslutet av Israels försvarsminister Benny Gantz förra året har kritiserats hårt av människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch, liksom av enskilda amerikanska politiker som Betty McCollum, ledamot av representanthuset.

– Det här är inget mer än ett försök att tysta de som stöder palestinska rättigheter. Det är antidemokratiskt, och är motsatsen till de värderingar som man förväntar sig av en av USA:s allierade, sade hon i ett fördömande förra året.

Amnesty International och Human Rights Watch drog också slutsatsen att Israels agerande syftade till att tysta organisationernas människorättsarbete: ”Under årtionden har israeliska myndigheter försökt att sätta munkorg på bevakningen av mänskliga rättigheter och att straffa de som kritiserar dess förtryckande styre av palestinierna”, skrev de i ett gemensamt uttalande förra året.

* * *
LÄS MER:
Israel stänger ner människorättsgrupper
Hård kritik av Israels terrorstämpling av palestinska organisationer
Spionverktyg mot palestinska människorättsförsvarare

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto