USA | Den amerikanske presidenten tog ”f-ordet” i sin mun i samband med ett tal i en skola i Maryland där Trumps ”MAGA-filosofi” – det vill säga en förkortning av ex-presidentens slogan ”Make America Great Again” – ”omfamnar politiskt våld” och inte ”bottnar i demokrati”:

– Det är inte bara Trump, utan hela filosofin bakom som göder … Jag ska säga er en sak, det liknar semifascism, sa Joe Biden, rapporterar CNN.

Vidare gick den amerikanske presidenten till hårt angrepp mot sina republikanska motståndare för deras på delstatsnivå och via Högsta domstolen pågående kamp för än mer liberala vapenlagar men framför allt den amerikanska ytterhögerns kamp mot rätten till abort:

– ”MAGA”-republikaner har inte aning om kvinnors makt, sa Biden.

”Grovt olämpligt”

Joe Bidens uppskruvade ton och bruk av ordet ”fascism” har genast mötts av applåder och burop. Prominenta republikaner har tillskyndat med krav på en ursäkt från presidenten då miljontals Trumpväljare klumpats ihop med en demokratifientlig ideologi:

– Att Biden försöker riva upp antirepublikanska strömningar strax före mellanårsvalet är grovt olämpligt, sa Chris Sununu, republikansk guvernör i New Hampshire, i en intervju med CNN.

President Joe Bidens retorik stjälper snarare än bidrar till att släcka den brinnande polarisering som splittrar USA, menar Sununu som också sa att demokrater som häcklades för att vara ”ultrasocialistiska kommunister” inte heller hoppade jämfota med verkligheten.

Republikanerna ”abdikerar”

Republikanerna som parti, men kanske framför allt utomparlamentariska rörelser och beväpnade miliser som svurit trohet till framför allt Donald Trump, har redan före Joe Bidens skoltal i Maryland tvingats väja för anklagelser om fascistiska strömningar.

Även tunga republikanska röster – som exempelvis ex-president George W Bushs talskrivare David Frum, mest känd för att ha myntat begreppet ”ondskans axelmakter” – understryker den höga kostnaden som partiet på sikt kommer tvingas betala till följd av en svuren trohet till Donald Trump. Och på köpet ex-presidentens svansrörelser.

”Ett parti behöver breda koalitioner för att vinna val konsekvent. Ett parti som fortsätter alienera stora väljarskaror genom att nominera extremister, skurkar och konstiga typer är ett parti som abdikerar från att regera”, skriver David Frum i en artikel för The Atlantic.

LÄS ÄVEN:
Fox News rödlistas – ”uppnår inte grundläggande journalistisk standard”
Medier, krig och sanning
När Fox News skrev historia

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.