Högern och de konservativa krafterna vann stort i söndagens folkomröstning i Chile. 62 procent röstade nej till att godta förslaget till en ny konstitution som skrevs av den folkvalda konstituerande församling eller konventionen som den officiellt heter.
CHILE | Högern lyckades efter många politiska motgångar sedan folkrevolten 2019 oväntat vända till en majoritet mot förslaget till ny konstitution. Det är ett stort nederlag för folkrörelserna, vänstern och ursprungsfolk.
37 procent av rösterna för konstitutionen är överraskande svagt. Vänstern och folkrörelserna vann folkomröstningen 2020 med 80 procent, valet till den konstitutionella konventionen med 65 procent och presidentvalet med 55 procent. Folkomröstningen sågs som det slutliga slaget för att rensa bort de sista kvarlevorna från Pinochets diktatur.
Högern fick redan i början av konventionens arbete med konstitutionen genomslag i medierna att processen och förslaget var polariserande och splittrade Chile. I stället för att försöka påverka texterna i den konventionella församlingen fokuserade de konservativa under ett år på att via medierna framställa både konventionen och förslaget till ny konstitution som radikala och kaotiska.
Kampanjen präglades, förutom av klassisk skrämselpropaganda, av ett tydligt motstånd till frågor med stort symbolvärde som aborträtt, hbtq och ursprungsfolkens rättigheter. I det konservativa Chile hjälpte det föga att förslaget till konstitution ansågs internationellt som modernt och banbrytande.
I skymundan hamnade andra frågor som var orsaken till folkrevolten i oktober 2019 som nyliberalism, fattigdom och ekonomisk ojämlikhet. Högern intog skickligt en låg profil under kampanjen. De lät istället gamla ledare från den avvecklade mittenvänster regeringsalliansen Concertación, nu i opposition till vänsterregeringen, vara språkrör för nej till konstitutionen.
Folkomröstningen blev samtidigt en protest mot vänsterregeringen som styrt i knappt sex månader och som med oerfarna ministrar begått flera nybörjarmisstag.
Vad händer nu?
I praktiken fortsätter Pinochets konstitution att gälla. Efter folkomröstningen har både förslaget till konstitution och den konstitutionella konventionen spelat ut sin roll. Vänstern vill att en ny församling väljs för att skriva ett nytt förslag som sedan ska godkännas i en folkomröstning. Högern vill att Pinochets konstitution ska vara kvar och reformeras om så behövs. Men majoriteten av de som röstade mot förslaget vill ändå ha en ny modern konstitution.
Mycket kommer nu att avgöras i förhandlingar bakom stängda dörrar. Det mest troliga är att en ny text tas fram av en grupp experter som sedan sanktioneras i parlamentet och förhoppningsvis i en folkomröstning.
En försvagad president Gabriel Boric kallade strax efter nederlaget till ett möte med alla partier, från höger till vänster. Högern vill dock avvakta med ett möte med presidenten för att samla krafter och syna regeringens kort.
Ursprungsfolk och feminismen är stora förlorare och kommer få backa i många frågor när politikerna förhandlar fram ett nytt förslag till konstitution.
Det där att internationellt stoltsera med första konstitutionen i världen som skrivits av en jämställd församling, som tar sig an klimat- och ekologikrisen och som ger större autonomi till ursprungsfolken går nu till historiens papperskorg.
***
* Francisco Contreras är Latinamerikakännare. Han är också talesperson för politisk utveckling i Latinamerika i Latinamerikagrupperna, och kommunfullmäktigeledamot (V).
Läs även:
Samkönade äktenskap legaliseras i Chile
Jubel på gatorna för Chiles nyvalde president
Nyliberalismen i fokus när Chile går till val
