CHILE | Högern lyckades efter många politiska motgångar sedan folkrevolten 2019 oväntat vända till en majoritet mot förslaget till ny konstitution. Det är ett stort nederlag för folkrörelserna, vänstern och ursprungsfolk.

37 procent av rösterna för konstitutionen är överraskande svagt. Vänstern och folkrörelserna vann folkomröstningen 2020 med 80 procent, valet till den konstitutionella konventionen med 65 procent och presidentvalet med 55 procent. Folkomröstningen sågs som det slutliga slaget för att rensa bort de sista kvarlevorna från Pinochets diktatur.

Högern fick redan i början av konventionens arbete med konstitutionen genomslag i medierna att processen och förslaget var polariserande och splittrade Chile. I stället för att försöka påverka texterna i den konventionella församlingen fokuserade de konservativa under ett år på att via medierna framställa både konventionen och förslaget till ny konstitution som radikala och kaotiska.

Kampanjen präglades, förutom av klassisk skrämselpropaganda, av ett tydligt motstånd till frågor med stort symbolvärde som aborträtt, hbtq och ursprungsfolkens rättigheter. I det konservativa Chile hjälpte det föga att förslaget till konstitution ansågs internationellt som modernt och banbrytande.

I skymundan hamnade andra frågor som var orsaken till folkrevolten i oktober 2019 som nyliberalism, fattigdom och ekonomisk ojämlikhet. Högern intog skickligt en låg profil under kampanjen. De lät istället gamla ledare från den avvecklade mittenvänster regeringsalliansen Concertación, nu i opposition till vänsterregeringen, vara språkrör för nej till konstitutionen.
Folkomröstningen blev samtidigt en protest mot vänsterregeringen som styrt i knappt sex månader och som med oerfarna ministrar begått flera nybörjarmisstag.

Vad händer nu?

I praktiken fortsätter Pinochets konstitution att gälla. Efter folkomröstningen har både förslaget till konstitution och den konstitutionella konventionen spelat ut sin roll. Vänstern vill att en ny församling väljs för att skriva ett nytt förslag som sedan ska godkännas i en folkomröstning. Högern vill att Pinochets konstitution ska vara kvar och reformeras om så behövs. Men majoriteten av de som röstade mot förslaget vill ändå ha en ny modern konstitution.

Mycket kommer nu att avgöras i förhandlingar bakom stängda dörrar. Det mest troliga är att en ny text tas fram av en grupp experter som sedan sanktioneras i parlamentet och förhoppningsvis i en folkomröstning.
En försvagad president Gabriel Boric kallade strax efter nederlaget till ett möte med alla partier, från höger till vänster. Högern vill dock avvakta med ett möte med presidenten för att samla krafter och syna regeringens kort.

Ursprungsfolk och feminismen är stora förlorare och kommer få backa i många frågor när politikerna förhandlar fram ett nytt förslag till konstitution.
Det där att internationellt stoltsera med första konstitutionen i världen som skrivits av en jämställd församling, som tar sig an klimat- och ekologikrisen och som ger större autonomi till ursprungsfolken går nu till historiens papperskorg.

***

* Francisco Contreras är Latinamerikakännare. Han är också talesperson för politisk utveckling i Latinamerika i Latinamerikagrupperna, och kommunfullmäktigeledamot (V).

Läs även:
Samkönade äktenskap legaliseras i Chile
Jubel på gatorna för Chiles nyvalde president
Nyliberalismen i fokus när Chile går till val

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.