STORBRITANNIEN | När drottningen tog över tronen 1952 blev hon regent över miljoner människor som aldrig valt att låta sig styras av den brittiska kronan.

I dag präglas många av länderna – i Afrika, Asien och Karibien – av ilska och bitterhet gentemot det forna kolonialstyret. Kolonialismens mörka arv stavas slaveri, rasism, exploatering och plundring. För många kom drottningen att representera allt det under hennes sju årtionden på tronen.

I Kenya – det land prinsessan Elizabeth befann sig i när hon meddelades att hennes far hade avlidit – har krav rests på att återlämna kraniet från en motståndsledare som sköts till döds av de koloniala makthavarna 1905. Enligt representanter för folkgruppen Nandi avskildes Koitalel Arap Samoeis huvud från kroppen och sändes till England som krigstrofé, rapporterar AFP.

Våldtäkter och kastrering

Timmarna efter drottningens död publicerade den kenyanska juristen Alice Mugo ett dokument från 1956 – fyra år efter drottningens tillträde – på Twitter. ”Resetillstånd”, står det på det bleknade pappret som Mugos mormor var tvungen att uppvisa för de koloniala makthavarna för att få röra sig inom sitt land.

Andra kenyaner hölls fångna i läger under grymma förhållanden. Tiotusentals kenyaner utsattes för tortyr, våldtäkter, mord och kastrering inom ramarna för det brittiska lägersystemet, rapporterar The New York Times.
”De flesta av våra far- och morföräldrar var förtrycka. Jag kan inte sörja”, skrev Mugo på Twitter.

Ingen ursäkt

Även från Karibien hörs arga röster efter drottningens bortgång.

– Samväldets rikedomar tillhör England. Den rikedomen har aldrig delats med någon, säger Bert Samuels, medlem i det jamaicanska råd som hanterar historiska frågor, däribland slavhandeln, till AP.

Under drottning Elizabeths tid vid tronen omvandlades det Brittiska imperiet till det Brittiska Samväldet (i dag kallat enbart Samväldet), en mellanstatlig organisation som i dag består av 54 självständiga länder.

Aktivisten Nadeen Spence uppger att medan många äldre jamaicaner uppskattade drottningen, är den yngre generationen betydligt mer kritisk.

– Det enda jag noterade kring drottningens bortgång är att hon dog och aldrig bad om ursäkt för slaveriet, säger Spence till AP.

– Hon borde ha bett om ursäkt.

Få sörjer i Mellanöstern

I Sydafrika har drottning Elizabeths arv länge varit en omtvistad fråga, skriver The New York Times. Efter hennes bortgång publicerade det populistiska vänsterpartiet Ekonomiska frihetskämpar (EFF) ett uttalande där man uppgav att drottningens död är ”en påminnelse om en väldigt tragisk period i det här landet och i Afrikas historia”.

”Drottningen ledde en institution uppbyggd och upprätthållen av ett brutalt arv av att avhumanisera miljoner människor världen över”, skrev de.

I Mellanöstern sörjer få personer drottningen, som av många fortfarande hålls ansvarig för de pennstreck på en karta som ligger till grund för många av dagens konflikter i området.

Även i det etniskt splittrade Cypern uteblev kondoleanserna, skriver Cyprus Mail. Många grekcyprioter minns 1950-talets fyraåriga gerillakrig mot britterna och drottningens upplevda likgiltighet inför avrättningen av nio grekcypriotiska självständighetskämpar.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.