RYSSLAND | Den ukrainska motoffensiven uppges göra allt större framsteg, men det är ännu oklart i vilken utsträckning.

Kiev uppger på söndagen – på dagen 200 dagar efter den ryska invasionen – att landets styrkor fortfarande strider för att ta kontroll över städer och byar runt strategiskt viktiga Izium.

”Befrielsen av samhällen i distrikten Kupjansk och Izium i Charkivregionen pågår fortsatt”, heter det.

Enligt en ukrainsk general har Ukraina återtagit mer än 3 000 kvadratkilometer från ryska trupper och närmar sig den ryska gränsen.
Ryssland har medgett att man ”omgrupperat” sina styrkor från staden Izium där omkring 12 000 personer nu bor.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar i en analys på söndagsmorgonen ”stora ukrainska framryckningar” i Charkivregionen, men påpekar också att de till viss del beror på att Ryssland dragit tillbaka trupper från området.

Intern kritik växer

Ramzan Kadyrov, ledare över den autonoma ryska regionen Tjetjenien, anser att den ryska reträtten i Ukraina ökar trycket på Kreml att förklara sig. Det säger han i ett röstmeddelande på Telegram, rapporterar The New York Times.

”Om inga förändringar görs i dag eller i morgon i strategin för den militära specialoperationen, skulle jag behöva prata med ledarskapet inom försvarsdepartementet för att förklara hur situationen verkligen är”, säger Kadyrov till sina 2,4 miljoner följare på Telegram.

Förbud har införts i Ryssland att kalla invasionen av Ukraina för ett krig – det benämns i stället som en militär specialoperation.

Invigde pariserhjul

I Moskva märktes det inte mycket av några motgångar i kriget på lördagen. President Vladimir Putin var med på videolänk när ett nytt, 140 meter högt pariserhjul invigdes i Zarjadjeparken.

Det är väldigt viktigt att folk har möjlighet att ta det lugnt med sin familj och sina vänner, sade presidenten enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.
Lördagen avslutades med ett stort fyrverkeri på himlen ovanför Kreml.

Sista reaktorn stängd

I den södra delen av Ukraina uppger landets statliga energibolag Energoatom att den sjätte och sista reaktorn vid Zaporizjzjas kärnkraftverk nu är nedstängd efter att kärnkraftverket återkopplats till elnätet. Det Internationella atomenergiorganet IAEA bekräftar uppgifterna.

Det kopplades bort från nätet efter att artilleribeskjutningar skett i området, strider som Ryssland och Ukraina anklagar varandra för att ligga bakom. IAEA har varnat för en ohållbar situation och meddelat att akuta åtgärder krävdes.

Efter bortkopplingen sattes kärnkraftverket i ett ”isolerat läge” där ström genererades i reaktorn för att kunna upprätthålla de nödvändiga kylningssystemen. När det återkopplats till elnätet kunde reaktorn sedan stängas av.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto