SVERIGE | Om M, KD, L och SD slutligen vinner valet kommer de att förhandla fram ett regeringsprogram för de kommande fyra åren. Vilka av dem som ska bilda regering är inte klart, men programmet måste de enas om.
På flera politikområden har de redan lagt grunden.

Brott
De fyra vill att fler utländska kriminella ska utvisas, de vill fortsätta höja straffen, bland annat med dubbla straff för gängkriminella. Polisen ska få nya verktyg. Partierna är till exempel överens om att tillåta avlyssning av kriminella gäng utan att först ha en konkret brottsmisstanke.
Många av de rättspolitiska förslagen kommer att dröja innan de införs. De måste utredas först.

Det finns även rättspolitiska förslag man inte är överens om. M, KD och SD vill ge polisen möjlighet att upprätta tillfälliga visitationszoner i till exempel utsatta områden. Det vill inte L.

M, KD och SD vill tillåta anonyma vittnen. Det säger L nej till.

Migration
En eventuell högerledd regering kommer att minska asylinvandringen. Det är de fyra överens om, men inte om hur mycket och hur det ska gå till.
Det finns en migrationsöverenskommelse mellan M, KD, L och SD. Den innebär att färre ska få stanna av humanitära skäl och att försörjningskraven för anhöriginvandring ska skärpas.

M, KD och SD, men inte L, är även överens om asyllagen ska anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. De tre är också överens om att fler utvisningar ska verkställas och att arbetet mot illegal invandring ska prioriteras.

SD har presenterat en rad förslag på hur det ska göras, som kan vara svårt för L att gå med på.

El och drivmedel
Partierna är överens om att införa ett högkostnadsskydd för elräkningar senast första november. M vill att det ska gälla retroaktivt från och med augusti.

M, KD och SD har lovat stora prissänkningar på bensin och diesel. Det ska främst ske genom att minimera kraven på att blanda i biodrivmedel i framförallt diesel. Kraven har bidragit till, men är inte enda skälet till, att literpriserna har ökat sedan förra året. Det är dock oklart hur och när den så kallade reduktionsplikten kan ändras.

Kärnkraft
En viktig profilfråga blir en ny energipolitik.

En eventuell högerregering väntas vilja se till att ny kärnkraft tillåts på fler platser och att Sveriges energipolitiska mål ändras från hundra procent förnybar energi till hundra procent ”fossilfri” energi.

Högerpartierna vill också ge statliga Vattenfall i uppdrag att omedelbart planera för ny kärnkraft och införa ett statligt investeringsstöd/kreditgarantier för kärnkraft på 400 miljarder.

Bidrag
De fyra är överens om att genomföra en stor bidragsreform.

Den ska bland annat innehålla ett tak för hur mycket bidrag ett hushåll kan få sammanlagt. Den ska också innehålla ett krav på utomeuropeiska invandrare att kvalificera sig för att få full tillgång till vissa bidrag och förmåner.

Vilka bidrag och förmåner som ska omfattas och hur man ska kvalificera sig för dem är ännu oklart. En sådan bidragsreform måste utredas först.

Skatter
Inom den ekonomiska politiken är kvartetten överens om att statens samlade skattetryck inte får öka.

Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder kronor, bland annat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer.

Även de tre andra har förslag på att sänka skatter, men det finns ännu ingen mer detaljerad överenskommelse om hur skattepolitiken ska se ut.

Ekonomisk politik
De fyra är eniga att behålla överskottsmålet i de offentliga finanserna.
Men de fyra har också flera förslag som kostar statskassan många miljarder.
De är till exempel överens om att upprustningen av försvaret ska skyndas på. Att rusta upp försvaret motsvarande två procent av BNP till 2025 skulle kosta 37 miljarder kronor jämfört med nuvarande upprustningsplaner.

Sverigedemokraterna vill dessutom höja anslagen till rättsväsendet med minst 20 miljarder till 2026.

Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder.
Men sådana förslag måste sannolikt finansieras för att överskottsmålet ska nås.

M och SD vill bland annat finansiera sina förslag genom att skära i biståndet. Men det säger KD och L nej till.

M vill finansiera sina skattesänkningar bland annat genom att spara in nästan tio miljarder på a-kassa, aktivitetsstöd och sjukförsäkring. Mycket av det säger SD nej till.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.