TADZJIKISTAN | Tusentals afghaner korsade gränsen till grannlandet Tadzjikistan för en fristad undan talibanerna som i augusti 2021 återtog makten i Afghanistan efter tjugo års frånvaro.

Nu har den tadzjikiska staten påbörjat gripanden och deporteringar i stor skala. Hittills handlar det om flera hundratals personer – med fler att vänta före septembers slut, rapporterar Eurasianet.

– Vi vädjar till Tadzjikistan att upphöra med att gripa och deportera flyktingar, handlingar som uppenbart utsätter liv för fara, säger Elizabeth Tan, UNHCR:s chef för internationellt skydd, till Eurasianet.

Uppror i Pamirbergen

Tadzjikistan – lett av den auktoritäre och seglivade presidenten Rahmon Emomali – kritiserade den talibanledda regimens makttillträde och krävde att Afghanistans tadzjikiska minoritet skulle respekteras.

Från Tadzjikistan har motståndsrörelser som Norra Alliansen opererat och därför har den tadzjikiska minoriteten aldrig stått särskilt högt upp i kurs i talibanrörelsens ögon.

I Gorno-Badachsjan, en autonom tadzjikisk gränsregion i Pamirbergen nära Afghanistan, har det senaste året präglats av stängda gränser och sociala resningar mot ett korrupt styre. Protester har slagits ner med våld (se ”Tadzjikistan i blickfånget”) samtidigt som regeringen pressats av skyhöga levnadskostnader.

”I strid med internationell flyktinglag”

Flera afghanska flyktingar i Tadzjikistan har i vittnesmål till olika medier uppgivit att de inte fått sina asylskäl prövade av tadzjikiska myndigheter, utan bara körts till gränsen och deporterats.

UNHCR befarar att många av de deporterade går en framtid som internflyktingar till mötes:

– Påtvingade utvisningar av flyktingar är emot lagen och är emot principen om non-refoulement, vilket är en hörnpelare i internationell flyktinglag, säger Elizabeth Tan till Eurasianet.

* * *
LÄS ÄVEN:
Tadzjikistan i blickfånget
När rörelsen förstatligades
Stalins allsmäktiga penndrag