IRAN | Den 22-åriga Mahsa Amini greps i tisdags då hennes huvudsjal, hajib, inte bars på korrekt vis enligt landets moralpolis.

Hon fördes till häkte i Teheran, där hon ska ha fallit i koma. Hon förklarades död på fredagen.

Polis hävdar att Amini drabbades av en hjärtattack. Men president Ebrahim Raisi uppmanade redan på fredagen inrikesminister Ahmad Vahid att ”brådskande och noggrant utreda orsaken till händelsen”.

Dagstidningar tar ställning

Dagen efter hennes begravning på lördagen väcker fallet nationell publicitet. Den konservativa tidningen Javan tar, liksom inflytelserika finanstidningen Asia, upp fallet på främsta nyhetsplats.

”Nationen har uttryckt sin sorg över Mahsas sorgliga död”, var rubriken på söndagsupplagans omslag.

Även övriga ledande tidningar i Iran berörde fallet på sina förstasidor.
Efter begravningen av Masha Amini i hennes hemort i nordvästra Iran på lördagen utbröt spontana protester. Polis avfyrade tårgas när sörjande tågade till guvernörens kontor.

Polis har hävdat att det inte förekommit ”någon fysisk kontakt” mellan polis och Amini.

Videoupptagningar som myndigheter offentliggjort visar hur Amini, som besökte sin familj i huvudstaden när ingripandet gjordes, reser sig från en stol och sedan faller ihop. Polis hävdar att det rör sig om en hjärtattack, medan granskande grupper säger att Amini inte haft några hjärtproblem.

Vittnesmål motsäger

Vittnen säger också att de sett polis agera våldsamt mot Amini och ytterligare personer i gruppen som greps av moralpolis.

Det är sedan revolutionen 1979 enligt lag obligatoriskt att bära hijab och granskningen av påbudet har skärpts sedan en grupp kvinnor valde att börja trotsa sjaltvånget 2017.

Ayatolla Ali Khamenei uppges vara för en något mildare attityd gentemot dem som inte bär hijab perfekt.

Hans mer moderata hållning om hijab ifrågasätts av mer hårdföra grupper som motsätter sig en lindring av påbudet och av de hårda tag som den så kallade moralpolisen nyttjar.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.