TADZJIKISTAN | Samtidigt som gränskonflikten mellan Tadzjikistan och Kirgizistan trappas upp stänger tadzjikiska myndigheter dörren för omvärlden till den autonoma regionen Gorno-Badachsjan i de svåråtkomliga Pamirbergen (se Tidningen Global #414).

Den senaste i raden att gripas – och inte den första med hjälp av ryska myndigheter – är den pamiriske bloggaren Komyor Mirzoev som arresterades i Moskva och nu riskerar att utlämnas till Tadzjikistan där han tros ställas inför rätta för ”samröre” med ”extremiströrelser”.

Avrättningar och internetblackouts

Stängda rättegångar har redan inletts mot en rad lokala människorättsförsvarare och oberoende journalister som samlat information och rapporterat om myndigheters utomrättsliga avrättningar, internetblackouts, tortyr, försvinnanden och fängslanden av demonstranter som protesterat mot höjda levnadskostnader och brist på demokratiska rättigheter.

Journalister, bloggare och aktivister har åtalats för att ha publicerat offentliga kommentarer till artiklar på nätet, summerar Maryna Zastavna, människorättskommunikatör vid belgiskbaserade International Partnership for Human Rights, i en lägesrapport:

”Läsare har förhörts eller arresterats för att de ’gillat’ eller ’skickat vidare’ information på sociala medier”, skriver Maryna Zastavna.

Bestämda utfall

Även Human Rights Watch fördömer rättsprocesserna som ett slags politisk teater där utfallet redan är bestämt:

­– De tadzjikiska domstolarna har blivit ett löpande band till långa fängelsestraff utan vederbörlig rättegång för någon som är kopplad till majprotesterna, säger Syinat Sultanalieva, researcher vid Human Rights Watchs centralasienkontor i ett uttalande.

Sedan 2015 och den senaste väpnade konflikten i det isolerade Gorno-Badachsjan har tadzjikiska myndigheter inte bara förbjudit regionens starka islamistiska parti – utan även ”extremist”-stämplat allt ifrån politiska organisationer till sociala frustrationsyttranden.

Utbredd självcensur

Information om de pågående – och enligt bedömare rättsosäkra – rättsprocesserna mot människorättsaktivister och oberoende journalister är knapphändiga och sprids endast i slutna grupper via exempelvis Telegram.

Självcensuren är vida utbredd i Gorno-Badachsjan som ett resultat av myndigheters nitiska underrättelseverksamhet, understryker Maryna Zastavna:

”Journalister, bloggare, aktivister och offentliga personer har blivit utsatta för trollning och nätmobbning, vilket resulterat i självcensur”, skriver Maryna Zastavna.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto