För första gången är det fler nordirländare som identifierar sig som katoliker än protestanter. Detta i ett land som etablerades 1921 för att bevara en protestantisk majoritet. Partiet Sinn Féin tolkar resultatet som ett steg mot ett återförenat Irland men det kan dröja, då det fortfarande inte finns en majoritet i landet för en sådan utveckling och inte heller alla katoliker vill se en återförening
NORDIRLAND | I den folkräkning för 2021 som presenterades på torsdagen framgår det att antalet katoliker i Nordirland är fler än protestanter. 45,7 procent uppger att de är katoliker, medan 43,5 procent uppger att de är protestanter. 2011 då den förra folkräkningen gjordes var 48 procent protestanter eller hade vuxit upp som protestanter, uppger The Belfast Telegraph.
För bara några månader sedan, i maj i år, skedde en annan historisk förändring då det republikanska partiet Sinn Féin, som vill se ett återförenat Irland, för första gången blev Nordirlands största parti i valet till lokalparlamentet. Sinn Féins vice-ledare och Nordirlands försteminister Michelle O’Neill menar att resultatet från folkräkningen är ”ännu en tydlig indikation om att historisk förändring sker över hela den här ön och om samhällets mångfald som berikar oss alla”.
Hennes partikamrat John Finucane menar att resultatet innebär ett steg närmare en folkomröstning om en återförening av ön, något som den brittiska regeringen i enlighet med fredsavtalet från 1998 måste utlysa om det ser ut att finnas en majoritet för det. John Finucane menar att delningen av ön ”har varit ett misslyckande”.
– Vi kan alla vara en del av att skapa en bättre framtid, en ny konstitutionell framtid och ett nytt Irland.
Phillip Brett från Democratic Unionist Party (DUP) vars främsta mål är att bevara Nordirland som en del av Storbritannien menar att det under en längre tid har funnits såväl de som identifierar sig som antingen katoliker eller protestanter eller ingetdera och att politiker nu måste ta fasta på allas intressen:
– Den viktigaste utmaningen som alla politiska ledare står inför är att vi kommer till en plats där alla minoriteter känner sig bekväma i Nordirland och vi får en grund där alla kan röra sig framåt tillsammans, säger han till BBC Radio Ulster’s Talkback.
Andra politiker som det socialdemokratiska partiet SDLP:s ledare Colum Eastwood betonade de många årtionden av diskriminering som katoliker som grupp fick utstå efter Nordirlands grundande 1921, och som på 1960-talet ledde fram till en medborgarrättskamp.
– Vi har tillsammans krossat banden av en förtryckande stat som cementerade diskriminering av en katolsk minoritet i allt dess arbete alldeles för länge, säger han, rapporterar The Belfast Telegraph.
I dagsläget uppfattar sig 32 procent av befolkningen som endast britter, och 29 procent som endast irländare. Ur ett unionistiskt perspektiv, det vill säga för de partier som vill fortsätta ingå i Storbritannien är det dystra siffror. 2011 uppgav 40 procent att de hade endast en brittisk nationell identitet. Samtidigt som man alltså tappade åtta procent på tio år har andelen som ser sig endast irländare ökat med fyra procent från 25 procent.
Det är inte självklart att katoliker stöder en återförening. Kopplingen mellan religion och nationell identitet är tydlig men inte entydig, och även praktiska hinder som hur en återförening ska finansieras spelar in. I en undersökning från 2021 uppgav 44 procent av nordirländarna att de vill ha en folkomröstning om ett återförenat Irland och 43 procent ville se en återförening, medan 49 procent sade sig vilja vara kvar i Storbritannien. Men även om stödet för både en folkomröstning om gränsens framtid och för en återförening med republiken Irland har ökat på senare år finns det mindre intresse av att finansiera en återförening genom skatter – bara 17 procent i Nordirland vill det, och bara 22 procent i republiken säger sig stödja detta.
The Belfast Telegraphs kolumnist Sam McBride betonar att gruppen sekulära och som ser sig som icke-religiösa har vuxit och nu utgör 20 procent av befolkningen, att var femtonde person i Nordirland är född utanför Storbritannien och Irland och han varnar både från att dra alltför enkla slutsatser från folkräkningens resultat och att inte dra några alls:
”Det finns en reflexmässig sekteristisk lathet i att hävda att dessa resultat innebär att en gränsomröstning nu måste hållas, precis som det finns en dumhet av att slå dövörat till i påståendet att det inte har någon betydelse alls. Nordirland förändras på oräkneliga sätt och de politiska ideologier som bäst kan anpassa sig till det faktumet kommer att frodas, de som försöker att förneka den realiteten kommer att dö ut”, skriver han i en kolumn i torsdagens The Belfast Telegraph.
* * *
LÄS MER
Många vill ha irländsk återförening – men få vill betala för det
Historiskt när Sinn Féin blev störst i Nordirland
Integrerade skolor i Nordirland ska ”uppmuntras”
