IRAN | Irans president Ebrahim Raisi har varnat att myndigheterna kommer att agera ”beslutsamt med dem som motsätter sig landets säkerhet och lugn” rapporterade statlig media i förra veckan. Presidenten ska ha sagt detta när han gav sina kondoleanser till familjen av en dödad säkerhetsvakts, en medlem av den så kallade basijstyrka, rapporterar Radio Free Europe. Förra veckans protester, och de brutala försöken att slå ned dem, har sammanfallit med FN:s generalförsamlings årliga möte i New York där också den iranska presidenten har hållit tal:

– Han har getts en plattform på världsscenen trots trovärdiga bevis om hans inblandning i brott mot mänskligheten i en rå påminnelse om den förödande effekten av upprepade misslyckanden av FN:s medlemsstater att hantera ansvarsfriheten för allvarliga brott i Iran, säger Diana Eltahawy vice chef för Mellanöstern och Nordafrika på Amnesty International på organisationens hemsida.

Redan under onsdagen och torsdagen blev tillgången till internet allt mer begränsad i Iran men filmklipp över protester från runt om i landet har fortsatt att delas under helgen.

Ett klipp på Twitter som uppges vara från Teheran på natten mot söndagen hörs en kvinnlig röst ropa: ”Död åt avskummet Khameini” och ”Död åt diktatorn”. På fredagen släppte aktivister ett klipp som verkar visa hur polis skjuter rakt på demonstranter, rapporterar al-Monitor. En film visar en ung kvinna i vitt dansa, i vad som rapporteras vara staden Sari i norra Iran, med håret fritt och slöjan i hand, hon snurrar runt innan hon slänger slöjan på en eld. Folksamlingen runt omkring jublar och skanderar ”vi står alla tillsammans i det här” och samtidigt springer andra kvinnor fram och matar elden med sina egna slöjor. Journalisten Golnaz Esfandiari delar ett klipp på hur kvinnor i den södra kuststaden Bandar Abbas också bränner slöjor under slagropet ”frihet, frihet”. I ett annat klipp sitter en ung kvinna och klipper sitt hår på ett torg i centrala Kerman inför en folkmassa som skanderar ”död åt diktatorn” med hänvisning till landets högste andlige ledare Ali Khamenei.

Enligt organisationen Netblocks som granskar nedstängningar av internet är de nuvarande begränsningarna av nätet i Iran de mest omfattande sedan protesterna i november 2019 då flera hundra demonstranter dödades på bara några dagar och sammanlagt under några månader tros 1 500 demonstranter ha dödats.

På söndagen rapporterade Netblocks på Twitter att mobilnätet Mobinnet, som uppges vara en av de största operatörerna i Iran, har drabbats av störningar i hela landet. Protesterna 2019 utlöstes av ilska mot höjda bränslepriser men utvecklades snabbt till ett större missnöje med landets ledning och på samma sätt utvecklades protester mot en byggnad som rasade i staden Abadan i somras snabbt till ilska mot landets regering liksom mot Ali Khamenei. Dessa protester följer också ett sådant mönster, ilskan över Mahsa Aminis död har snabbt utvecklats till ett raseri inte bara mot den moralpolis som anklagas för att ligga bakom dödsfallet utan också mot själva lagen som tvingar kvinnor att bära slöja och mot landets ledning.

Mahsa Amini var på besök hos en nära släkting i huvudstaden Teheran när hon greps den 13 september och fördes till moralpolisens huvudkontor för en så kallad ”utbildning- och orienterings-föreläsning”. Enligt hennes bror fördes hon två timmar senare medvetslös till sjukhus och tre dagar senare avled hon. Myndigheterna hävdar att hon dött av underliggande sjukdom, något hennes familj avvisar och familjen har hänvisat till uppgifter om att hon misshandlades våldsamt i en polispiket i samband med gripandet.

– Vi känner inte till de exakta skälen till Mahsas död men vi vet att hon aldrig skulle ha gripits för det första för hur hon valde att klä sig. Och vad vi mer vet är att det här inte är någon isolerad händelse. Det finns ett stort antal incidenter där moralpoliser använder sig av våld mot kvinnor när de griper dem för deras klädsel och polisen har en dyster meritlista vad gäller att utreda de våldsamma händelserna, säger Tara Sepehri Far från Human Rights Watch i ett samtal som arrangerades på Twitter i fredags.

Lagen om obligatorisk hijab infördes kort efter revolutionen 1979, ett plagg som shahen av Iran förbjöd på 1930-talet. Även då arrangerade kvinnorättsaktivister protester men frågan prioriterades inte i stort i efterdyningarna av revolutionen, men kvinnor har fortsatt att protestera mot slöjtvånget sedan dess. Tara Sepehri Far menar att dessa protester dock sticker ut och jämför med när kvinnor 2005 drev en kampanj vars mål var att samla en miljon underskrifter mot lagen om slöjtvång.

– De flesta som demonstrerade då var kvinnorättsförsvarare och människorättsförsvarare – nu är det vanligt folk som kräver valfrihet och jag tycker att det i sig är signifikant, säger hon och betonar också att det nu är flera generationer som har gått ut på gatorna och att protesterna sker över hela landet. Dessutom sätter demonstranterna lagen i sig i fokus.

– De kallar lagen diskriminerande och menar att det är den som är roten till övergreppen, jag tycker att det är ett annat signifikant inslag.

* * *
LÄS MER
Iransk protestvåg riktar ilska mot Khamenei
Vattenkris utlöser ilska mot Irans ledning
Tusentals dödade och gripna i Iran