RYSSLAND | – Jag är rädd för att kallas in till armén. Jag vill inte delta i det här kriget. Därför beslutade jag mig för att fly, säger ryske Sergej Smirnov, som precis tagit sig över gränsen till Finland, till Svenska Yle.

Han är inte ensam.

Sedan Rysslands president Vladimir Putin i onsdags tog beslut om en ”delvis mobilisering” för att förstärka styrkorna i Ukraina har gränsvakter i Finland – det enda EU-land som fortfarande tillåter ryska turistvisum, även om reglerna skärpts – vittnat om en stor ökning av antalet inresande ryssar.

I Ryssland sprids filmklipp på sociala medier där inkallade män tar farväl av gråtande fruar, mödrar och familjer – och paniken har spridit sig bland de som blivit, eller riskerar att bli, inkallade.

Flera grannländer har i princip stängt gränsen för ryssar. De gränser som fortfarande är öppna korkas igen.

Längs Rysslands gräns till Georgien, som inte kräver visum av ryssar, är bilkön en mil lång och människor har väntat i över ett dygn för att komma in i landet, rapporterar BBC på lördagen. Några har börjat cykla förbi bilköerna över gränsen för att komma undan förbudet att korsa gränsen till fots, rapporterar nyhetskanalen.

Uppgifter om en miljon

Enligt officiella uppgifter ska runt 300 000 man kallas in. Men uppgiften om antalet inkallade är sekretessbelagd av ryska staten i det beslut som gick ut om mobiliseringen. Oberoende medier som Meduza och Novaja Gazeta hänvisar till källor som säger att det snarare beslutats om att kunna kalla in omkring en miljon personer, möjligen fler.

Man vill också hålla antalet inkallade från storstäderna på ett minimum och ta merparten stridande från landsbygden, där det ”inte finns några medier, ingen opposition och större stöd för kriget” säger en källa till Meduza.

Ryske Oleg, 29 år, är en av dem som har kallats in. Han packade snabbt sina saker och bokade en enkelbiljett till Orenburg, en stad i södra Ryssland där han ska ta sig över gränsen till Kazakstan.

– Jag har ingen aning om när jag kan återvända till Ryssland igen, säger han på telefon till The Guardian, och hänvisar till att han riskerar fängelse för att vägra delta i strid.

Bakom sig lämnar han sin gravida fru som när som helst ska föda deras barn.

– Jag kommer att missa den viktigaste dagen i mitt liv. Men jag kan bara inte låta Putin göra mig till en mördare i ett krig jag inte vill vara del av.

Gripna "rekryteras"

Sedan Putins besked om mobilisering har protester brutit ut i Ryssland, vilka brutalt slagits ned. Minst 1 300 personer uppges ha gripits i onsdags. Aktivisterna vittnar om att de, sedan de gripits, under hot pressats att skriva under inkallelseordrar.

– Jag var beredd på det vanliga: att bli gripen, förd till polisstationen, ställd inför rätta, säger den 29-årige aktivisten Michail Suetin, som regelbundet deltar i oppositionella protester, i en telefonintervju från Moskva med AFP.

– Men att bli tillsagd att i ”morgon kommer du att gå ut i krig”, det var en överraskning, säger han.

Suetin berättar att han togs till ett avskilt rum där poliser sade åt honom att han antingen drar ut i krig eller får sitta i fängelse i tio år. Han vägrade och släpptes ändå kort därefter.

Putins talesperson Dmitrij Peskov har kommenterat uppgifterna om att gripna omedelbart blir inkallade, vilket också rapporteras av bland andra tankesmedjan ISW, med att ”det inte är mot lagen”.

Mot kriget – kallas in

Studenten Andrej som nyss fyllt 18 greps också under en protest i Moskva och utsattes för en liknande procedur, berättar han för AFP som tagit del av dokumentet han fick framför sig.

– Tyvärr skrev jag på pappret, säger han.

Han har nyligen påbörjat sina universitetsstudier och hade därför egentligen inte stått med på rekryteringslistan.

– Som vi brukar säga: Ryssland är ett land av ändlösa möjligheter, skojar han bittert.

Andrej gick inte till rekryteringsmötet som skulle ägt rum i torsdags. Han letar i stället efter en advokat som kanske kan hjälpa honom. Ännu har han inte sagt något till sina föräldrar. Han vill inte oroa dem.

– Jag kommer antagligen berätta för dem när jag förstått lite bättre vad som kommer hända med mig.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.