RYSSLAND | När ockupationsstyrena i ukrainska Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja anordnar riggade folkomröstningar om huruvida regionerna ska anslutas till Ryska federationen är resultatet redan förutbestämt.

Samma manöver genomfördes på Krimhalvön 2014, när den i strid med folkrätten annekterades av Ryssland – något som legitimerades av en liknande skenomröstning.

Efter omröstningarna kommer Ryssland troligtvis att annektera regionerna, återigen i strid med folkrätten, och hävda att de är ryska. Ukrainas försök att återta landet skulle av Kreml därför klassas som en attack på Ryssland.

Enligt den ryska kärnvapendoktrinen skulle en aggression som utövas mot Ryssland och som anses vara ett hot mot statens existens utgöra ett av de villkor under vilka Ryssland kan komma att använda kärnvapen. Detta även om Ukraina enbart använder konventionella vapen i motoffensiven.

– Man kan tolka det så, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ytterligare hot

Tonläget om kärnvapen har skruvats upp ordentligt sedan ockupationsstyrena i tisdags gav besked om de så kallade folkomröstningarna, som tros ha skyndats på med anledning av Ukrainas framgångsrika motoffensiv i landets nordöstra och södra delar. I onsdags beordrade Rysslands president Vladimir Putin en partiell mobilisering med målet att kalla in 300 000 reservister.

– För att försvara moderlandet och vår territoriella integritet kommer vi utan tvekan att använda alla till buds stående medel. Och jag bluffar inte, sade Putin i ett tal som tolkats som ytterligare hot om kärnvapeneskalering.

Om kärnvapen används, för första gången sedan Hiroshima och Nagasaki atombombades 1945, så kommer Nato att svara, främst genom USA, säger Kjell Engelbrekt. Detta oavsett var attacken sker.

Massiv men konventionell attack

Hur ett eventuellt svarsangrepp skulle se ut går det däremot bara att spekulera om – det vore ogynnsamt om Ryssland i förväg kände till vad reaktionen skulle bli. Inom Nato finns en grupp för kärnvapenplanering (Nuclear Planning Group), som alla medlemsländer förutom Frankrike ingår i.

– Det vi vet är att det resonerats ganska mycket i de kretsarna sedan kriget bröt ut, säger Engelbrekt.

Ett alternativ som diskuterats är enligt honom ett ”massivt” svar mot kommandocentralen och de militära enheter som ansvarar för eldgivningen, men med konventionella vapen.

– En proportionerlig straffåtgärd, som samtidigt undviker ytterligare eskalering, säger Engelbrekt.

Det skulle också kunna ha en avskräckande effekt.

– Ryska befälhavare vet då att när de ger eldgivningsordern, eller deltar i att avfyra ett kärnvapen, så kanske de inte har många timmar kvar att leva.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.