RYSSLAND/UKRAINA | Stoltenberg kallar det ryska beslutet för ”det största försöket att annektera europeiskt territorium med våld sedan andra världskriget”, och säger att kriget nu är i ”ett avgörande ögonblick”.
USA:s president Joe Biden skrädde inte orden i ett kort tal från Vita huset på fredagen.

– Amerika och våra allierade låter sig inte skrämmas. Putin skrämmer oss inte, slog Biden fast och riktade sig sedan direkt till den ryske presidenten.

"Försvara varje tum"

– Amerika är fullt berett, tillsammans med våra Nato-allierade att försvara varenda tum av Natos territorium. Herr Putin, missförstå mig inte: varje tum.
Innan dess hade Biden i ett skriftligt uttalande lovat fortsatt stöd för Ukrainas försök att återta kontrollen av landets territorium.

”Ryssland bryter mot internationell lag, hånar FN-stadgan och uttrycker sitt förakt mot fredliga nationer världen över”.

”USA kommer alltid att respektera Ukrainas internationellt erkända gränser.”, fortsatte uttalandet.

"Globala säkerheten på spel"

Europeiska rådet fördömer också annekteringen.

”Genom att medvetet undergräva den regelbaserade internationella ordningen och uppenbart kränka Ukrainas grundläggande rättigheter till självständighet, suveränitet och territoriell integritet, grundläggande principer som är inskrivna i FN-stadgan, sätter Ryssland den globala säkerheten på spel”, skriver rådet i ett uttalande.

Europeiska rådet skriver också att det aldrig kommer att erkänna de olagliga ”folkomröstningarna”, eller deras ”olagliga resultat”.

Från franskt håll kommer också fördömanden mot den olagliga annekteringen av Ukraina. Sverige fördömer Rysslands agerande i kraftfullaste ordalag, meddelade statsminister Magdalena Andersson på en pressträff på fredagseftermiddagen.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.