KLIMAT | Ett barn försöker långsamt dra sig nedför en rutschkana. Vid någon punkt blir det för sent att ta sig uppåt igen – barnet kommer att hamna längst ner hur det än bär sig åt.

Ungefär så fungerar tippningspunkter, eller tröskelpunkter, för klimatet: Vid en viss temperaturökning kan viktiga jordsystem tippa över i ett nytt tillstånd, där förändringen fortsätter vad vi än gör.

I många fall handlar det om system som reglerar våra livsförhållanden på jorden:

Istäcken på Grönland och Västantarktis som när de smälter får havsnivån att höjas med flera meter. Viktiga Atlantströmmar som när de störs bidrar till mer extremväder och torka. Upptinad permafrost som kan släppa ut lika mycket växthusgaser som hela Europa på ett år – och späda på uppvärmningen ytterligare, för att nämna några exempel.

En ljuspunkt

Känns det nattsvart? Kanske. Men forskningen kring tippningspunkter ger också en ljusglimt: det handlar om de sociala motsvarigheterna till klimatets tröskelpunkter. Hur små förändringar i normer kan få oss att ”tippa över” i nya beteendemönster, som kan leda till snabba utsläppsminskningar.

Mer om det senare. Först mer av det nattsvarta: redan vid dagens nivå av uppvärmning – drygt 1,1 grad över förindustriell nivå – är vi i riskzonen för fem tippningspunkter. Det visade nyligen en studie i tidskriften Science som för första gången analyserat vid vilka temperaturhöjningar olika tippningspunkter kan triggas.

Forskarnas bistra budskap är att vi redan nu är bortom ”en säker zon” för jordens klimat.

– Även om vi skulle lyckas stoppa uppvärmningen nu kan till exempel isarna på Grönland och västra Antarktis fortsätta att smälta irreversibelt, säger David Armstrong McKay, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Varnar för apati

Han är huvudförfattare till studien där ett internationellt forskarlag gått igenom över 200 vetenskapliga artiklar på området. Slutsatsen är att det finns 16 tippningspunkter, där effekterna kan slå igenom fullt ut om alltifrån ett decennium till om några tusen år.

Studien ger starkt stöd för Parisavtalets mer ambitiösa mål – att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – i stället för det lägre satta målet två grader, då vi enligt forskarna kan passera ytterligare allvarliga tippningspunkter.

Men med de klimatlöften som världens länder gett hittills styr mänskligheten snarare mot två till tre graders uppvärmning, enligt forskargruppen Climate Action Tracker.

Känns det uppgivet? Vissa forskare varnar just för att begreppet tippningspunkter, som ger bilden av hotande förändringar utan återvändo, kan leda till apati snarare än att få oss att agera för att få bukt med utsläppen.

"Inte för sent"

Gustaf Hugelius, forskare i naturgeografi och biträdande föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning, håller delvis med:

– Därför är det viktigt att betona när vi pratar om hur illa ställt det är, att det inte för sent.

Även forskarna bakom den nya analysen är tydliga med att vi fortfarande kan minska risken för de allvarligaste brytpunkterna för klimatet och att varje tiondels grad gör skillnad.

Begreppet tippningspunkter har även kritiserats för att ge bilden av att förändringen sker tvärt när det i de flesta fall handlar om ett temperaturspann där förändringen accelererar kraftigt.

Gustaf Hugelius tar sitt eget forskningsområde – den tinande permafrosten – som exempel.

– Det finns inget tydligt gradtal där vi kan säga att all permafrost tinar, men med runt 1,5 graders uppvärmning sker det på stora områden, från Alaska och Kanada till Sibirien och norra Sverige.

Utlösa konflikter

Så vilken tippningspunkt bör vi vara mest oroade över?

Meningarna går isär, men den som Gustaf Hugelius kallar ”allra läskigast” rör istäcket på Västantarktis.

– Vissa modeller pekar på att vi snart passerar en punkt där avsmältningen ger sex till nio meters havsnivåhöjning. Även om det sker på några hundra års sikt så innebär det enorma förändringar i livsvillkoren för många människor.
Till exempel skulle viktiga områden med produktiv jordbruksmark i delar av Afrika och Asien vara under vatten. Vad händer när det inte längre går att producera mat där? Det kan leda till konflikter man inte ens vill tänka på, säger Gustaf Hugelius.

Även stora delar av Skåne, Blekinge och Stockholm hamnar under vatten i det scenariot, konstaterar han.

Sista hoppet?

Nu till ljusglimten.

”Vårt bästa – och möjligen sista – hopp.” Så benämndes de sociala tippningspunkterna under öppningstalet till en forskarkonferens som nyligen hölls på temat tippningspunkter vid universitetet i brittiska Exeter. Den handlade om både klimatets och de sociala normernas brytpunkter.

Tanken är att små ”knuffar” på vårt beteende, genom exempelvis ekonomiska incitament, kan leda till snabba beteendeförändringar som minskar våra utsläpp, förklarar David Armstrong McKay som deltog i konferensen.

Ett exempel är när elbilar med hjälp av skatter och subventioner blev billigare än bensinbilar i Norge och snabbt tog ledningen försäljningsmässigt.

Påverka köttnormen

Forskning pågår bland annat om hur man kan identifiera områden där vi är nära en social tippningspunkt och hur vi kan lockas att tippa över. Men synsättet har även väckt kritik, bland annat för att makthavare kan tolka det som att det bara behövs små förändringar för att få till en stor klimatomställning.

David Armstrong McKay ser också den risken, men tror ändå att sociala tippningspunkter är värda att undersöka. Inte minst för att få till livsstilsförändringar som han menar behövs.

– För att göra det mer normaliserat att inte flyga, att äta mer vegetariskt eller att köra mindre bil, till exempel, kan detta kan bli viktigt.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.