Inom loppet av ett år har Burkina Faso upplevt två militärkupper. Den nya juntan har redan fått lovord från den ryska paramilitära milisgruppen Wagner och Ryssland kan komma att ersätta Frankrike som primär internationell samarbetspartner, enligt uppgifter till flera medier.
BURKINA FASO | Fredagen den 30 september avsattes Burkina Fasos regering i en militärkupp, den andra under kalenderåret 2022. Militärkaptenen som ledde kuppen är 34-årige Ibrahim Traoré, rapporterar bland annat al-Jazeera.
Den avsatte Paul-Henri Sandaogo Damiba tillskred själv till makten efter en statskupp i början av året, vilket kastar Burkina Fasos politiska utveckling in i ännu en osäker tunnel utan synligt slut.
Orsaken till kuppen mot Sandaogo Damiba är enligt den tillträdda militärjuntan är en misslyckad politik mot ett jihadistuppror som håller närmare 40 procent av den västafrikanska nationen i ett järngrepp och bortom centralregeringens kontroll och blivit en oas för militära miliser med uttalade länkar till såväl al-Qaida och IS. En militär frammarsch som kostat tusentals människor livet och drivit över två miljoner drivits på flykt.
Rysk glädje
En som gläds åt den senaste statskuppen i Burkina Faso är den ryska paramilitära milisgruppen Wagners grundare Jevgenij Priogozhin.
The Globe and Mail rapporterar att han sänt sina ”varma gratulationer” till kuppledaren Ibrahim Traoré, som beskrivs som ”en sannerligen värdig och modig son av sitt fosterland”.
Wagnergruppen har länge haft närvaro i Libyen och Mali och därför beskrivs utvecklingen i Burkina Faso och i Sahelregionen i allmänhet som lukrativ för den paramilitära milisen, vilken även sänt trupper till krigets Ukraina.
”Klipp banden med Frankrike”
I Burkina Faso rapporteras det också om uttryckliga önskemål såväl inom militären som allmänheten att landet ska klippa sina band till den forna kolonialmakten Frankrike till förmån för närmare kontakter med Ryssland.
Källor till The Guardian menar att den störtade juntaledaren hade utfäst löften inom Burkina Fasos militär att öppna upp för assistans från Ryssland, men att han senare valde att låta bli. Något som Constantin Gouvy, Burkina Faso-researcher vid det nederländska forskningsinstitutet Clingendael, menar nu kan komma att ändras:
– Damiba lutade sig mot Frankrike medan den nya juntan mer aktivt utforskar alternativen framöver, till exempel med Turkiet och Ryssland, säger Constantin Gouvy till The Guardian.
* * *
LÄS ÄVEN:
Mordet som dräpte ett samhällsprojekt
Livstid för mord på Burkina Fasos ex-president Sankara
Dömd ex-president i exil välkomnas hem
