Medan Sverige befinner sig i spänd väntan på en ny regering håller många runt om i världen andan i väntan på vem eller vilka den norska Nobelkommittén utser till årets pristagare av Nobels fredspris.
I år kommer priset att få större symboliskt värde än på länge och Nobelkommittén gör klokt i att välja noga. Valet av pristagare kommer att tolkas i skenet av Putins invasion av Ukraina och alltmer desperata hot om kärnvapen. Det kommer att jämföras med de högerextrema vindar som blåst allt hårdare sedan Donald Trump och påverkat de senaste valen i Sverige och Italien.
Förra årets fredspristagare, ryssen Dmitrij Muratov, sålde sin Nobelprismedalj på auktion i somras till häpnadsväckande över en miljard kronor. Köparen var anonym men hela summan skänkte Muratov till Unicef och deras arbete för ukrainska flyktingbarn. ”Vi vill ge dem deras framtid tillbaka” ska Muratov ha sagt i en intervju med AP.
Den fristående tidning som han startade efter Berlinmurens fall, Novaja Gazeta, tvingades lägga ner i våras, när Putin hårdhänt slog ner mot alla regimkritiska röster, för att kontrollera propagandan mot Ukraina. Muratov visade prov på civilkurage och ryggrad, något som verkligen blivit en bristvara i det populistiska tidevarv vi gått in i.
Kanske var Dmitrij Muratov inspirerad av skridskoåkaren Nils van der Poel, som efter OS i Peking skänkte en av sina OS-medaljer till Angela Gui, människorättsaktivist och dotter till bokförläggaren Gui Minhai, som kidnappats och hålls fängslad i Kina. ”Jag tror på att ordet har en väldigt stark makt” sade van der Poel i en kommentar till DN. Han kände sig utnyttjad av den kinesiska regimen och ville inte spela med i deras propaganda, men det kändes hotfullt att protestera på plats. Diktaturer har ju en förmåga att bokstavligen döda kritik.
Muratov, Gui och van der Poel använder orden, de skrivna och sagda, till att protestera och utmana. En annan person som utmanar och som varit en stående kandidat till Nobels fredspris är Greta Thunberg. Thunberg har avverkat 215 skolstrejker för klimatet och med en envishet och passion som endast en autist kan uppvisa fortsätter hon enträget att upprepa ”Lyssna till forskarna, lär er av den samlade vetenskapen”. Hennes uppmaning klingar alltjämt ohörd hos svenska makthavare men hennes massiva folkrörelse Fridays for future har spridits över hela jorden. Medan naturkatastrofer, klimatflyktingar och biologiska kollapser accelererar står Thunberg kvar, rak i ryggen, och manar världens politiker att agera innan det är försent.
Den här veckan får vi veta vart priset går i år. Kommer den norska Nobelkommittén att ha tillräckligt med råg i ryggen för att våga ge stöd till dem som kämpar med ett aktuellt problem, må det vara populism, krig eller klimatkris, eller kommer de att välja ett säkert kort och ge priset till någon angelägen men okontroversiell person eller verksamhet? Jag hoppas på det förstnämnda.
Ukrainas framgångar mot Ryssland.
Putins alltmer bisarra agerande.
