RYSSLAND | Krim, Ukraina. Lördag. Bron som länkar samman Ryssland med Krim står i brand. Nyheten når det ryska försvarsdepartementet som byter ut ledningen för invasionskriget i Ukraina. Ny operativ chef blir 55-årige Sergej Surovikin.

– Han är känd som en ganska hänsynslös befälhavare, brysk mot underordnade och känd för sitt häftiga humör, säger Michael Kofman, chef för Rysslandsstudier vid CNA, ett försvarsforskningsinstitut baserat i Virginia, till The New York Times.

Han har lång stridserfarenhet från krigsinsatser i Tjetjenien och Tadzjikistan på 1990-talet samt från kriget i Syrien. Surovikin har tidigare varit ansvarig för ryska attacker i södra Ukraina och uppges ersätta Aleksandr Dvornikov, enligt tidningen.

Hyllas av hökar

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, som tidigare varit Sveriges försvarsattaché i Ukraina och nu undervisar på Försvarshögskolan, är konkurrensen alltid hård i den ryska försvarstoppen, men kanske särskilt nu. Enligt Lidén sticker Surovikin ut lite från de andra generalerna.

– Han har ett rykte om sig, precis som alla ryska generaler, att vara hårdför. De är alla machogeneraler men Surovikin hyllas även av ”hökar” som Wagnergruppens ledare för att genom hela sin karriär ha varit brutal mot även civila, till och med i Ryssland. Han har också en historik avseende korruptionsanklagelser, som han uppges ha avtjänat fängelsestraff för, och att han varit hård mot sina underställda.

Hård motoffensiv

Surovikins förband, i södra delen av Ukraina, har sedan sommaren mött en hård ukrainsk motoffensiv. Enligt Peter Lidén sätter man nu Surovikin i toppen för att sätta press på honom att prestera, men också för att visa att man agerar.

– När han ledde i de södra och sydöstra delarna av Ukraina, så byggde han initialt på tidigare lednings- och logistikstrukturer, som Ryssland haft i kriget där sedan 2014. Bytet bottnar även i att Kreml anser att hans företrädare, på den högre operativa nivån, har misslyckats.

Peter Lidén tror dock att den nye operative chefen kommer att behöva påvisa tydlig och snar förbättring, även om det kommer bli svårt.

– Det är svårt för någon att ta över nu. De har gjort vad de kan. Det han kan göra är mer av terrorbeskjutning och mer av samma sätt att kriga på som tidigare. Det ska bli väl så intressant att se vem som efterträder Surovikin i syd, där ju ockupationsmakten har ett svårt läge runt Cherson. Den taktiske chef han utser där kan få bära hundhuvudet.

Ingen skillnad

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar i militärstrategi vid Försvarshögskolan, tror inte heller att det kommer att bli någon skillnad i krigföringen. Surovikins expertis från flygvapnet innebär att det blir fler flygattacker framöver.

– Surovikin har en liknande bakgrund som Dvornikov med i princip samma utbildning och erfarenhet. Om Dvornikov var slaktaren i Syrien, så kan man säga att Surovikin enligt egen uppgift haft ansvar för gasattacker. Men jag tror inte det blir någon stor skillnad. Varför skulle det bli ”bättre”, om man behövde ersätta en person? säger han.

I den ryska militära toppen går det inte att lösa problem genom att man ändrar i personalen. Det är ett systemproblem. De har problem med hur man leder förbanden. De har även haft problem med logistikproblem och personalförsörjning.

Samtidigt tror Paasikivi att Sergej Surovikin inte har kommit för att stanna.

– Om Ryssland inte plötsligt når stora framgångar, så kommer det att gå lika illa för Surovikin. De har lidit ett stort nederlag i Ukraina. Det finns flera personer som kan ta över, det kommer inte att ta slut.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.