BELARUS | Den belarusiske diktatorn har tidigare benämnt Ukrainakriget som ett krig. När han talade om det i måndags så var det, som den ryske ledaren Vladimir Putin skulle säga, en ”särskild militäroperation”.

– Vi deltar i den, vi försöker inte dölja det. Men vi dödar inte någon. Vi skickar inte vår militär någonstans, sade den belarusiske ledaren.

Han talade i samband med att Belarus och Ryssland meddelade att de ska mobilisera ett gemensamt förband. Lukasjenko påstod sig ha fått kännedom om ett förestående hot och sade sig vara redo att ge igen.

På tisdagen beordrade han en beredskapskontroll av hela landets armé.
Den belarusiske ledaren har Ryssland att tacka för att han sitter kvar på sin post efter demokratiprotesterna i Belarus härom året. När Ukrainakriget rasar har han uttalat sitt stöd för Ryssland, om än på armlängds avstånd.

Nordlig front igen?

När Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina i februari var Belarus en lämplig dörrmatta. Därifrån är det mycket närmare till Kiev.

– Nu kan vi möjligen vänta oss att Belarus deltagande trappas upp igen och att det blir många fler ryska soldater på belarusiskt territorium. De lär allra minst vilja sätta mer press på Ukraina, men Belarus kan framöver utgöra en andra front i kriget igen, säger Ryhor Nizhnikau, som är Belaruskännare och forskare vid Finlands utrikespolitiska institut (FIIA).

När Kiev med flera ukrainska städer besköts i måndags morse så sköts en del av raketerna från belarusisk mark.

Tåg med belarusiska stridsvagnar har de senaste dagarna synts rulla mot Ryssland och enligt belarusiska uppgifter är de på väg mot östra Ukraina. Ukrainas militär har gjort gällande att Belarus skickar åtminstone 13 frakttåg med materiel.

När Ryssland kallar in civila lär många skickas till Belarus. Det är oklart hur många de blir.

– Ni vet att de har en hel del problem, så man bör inte vänta sig ett stort antal soldater från den ryska armén. Men det bör bli fler än ettusen, sade Aleksandr Lukasjenko häromdagen.

Svag och ovillig armé

Men att Belarus skulle låta en enda soldat kliva in på ukrainsk mark ser Ryhor Nizhnikau som helt osannolikt. Av två anledningar:

– För det första är den belarusiska armén inte särskilt slagkraftig. Belarus skulle kanske kunna erbjuda 10 000 soldater, men de är inte väl förberedda och i sammanhanget en droppe i havet, säger han.

– För det andra är det ett ännu större hinder att den belarusiska armén inte vill delta. Vid sidan av den högsta arméledningen, som kan vara delad i frågan, så är soldaterna mer som det belarusiska samhället. Om den belarusiska armén får order om att gå in i Ukraina kan det utlösa nya protester som kan störta Lukasjenko.

Det lär belarusiern ha gjort klart för Vladimir Putin vid de många möten som de haft under året, enligt Nizhnikau.

– Och Putin vill inte behöva avsätta styrkor för att pacificera Belarus. Han behöver dem i Ukraina.

I Ukraina har det bildats flera förband med belarusier som frivilligt har anslutit sig till den ukrainska armén. Ryhor Nizhikau beräknar dem till närmare 700 soldater.

Från Minsk påstås det utan grund att dessa kan komma att sättas in i anfall mot Belarus.

Behöver stark Putin

Aleksandr Lukasjenko visar sig beredvillig när nästan åtta månaders krig har kringskurit hans eget manöverutrymme.

– När hans makt försvagas blir han mer beroende av att Putins makt växer. Han behöver Putins stöd för att kunna behålla makten. Och för att behålla det stödet så behöver han delta mer aktivt i kriget, eller åtminstone aktivt visa sin lojalitet för Putin, säger Ryhor Nizhnikau, som på så vis målar upp den onda cirkeln:

– I dag innebär det att han får stanna vid makten, men i morgon innebär det att hans regim har försvagats.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.