BNP är ett värdelöst mått– men vad ska ersätta det?

Vi måste sätta verkligt värde på miljön och gå bortom bruttonationalprodukt som ett mått på mänsklig framgång och välmående”, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i juni på Stockholm+50, ett möte som FN hade sammankallat för att diskutera världens miljö- och ekologiska kriser.
Det var ett häpnadsväckande uttalande. Denna en gång så marginaliserade idé om att gå ”bortom BNP-tillväxt” börjar äntligen dyka upp på den högsta nivån av internationella politiska diskussioner och bland regeringar från Nya Zeeland till Wales.

BNP är en ekonomisk indikator som mäter ekonomisk tillväxt – framför allt värdet på alla varor och tjänster som produceras i en ekonomi. Men många av de frågor som faktiskt påverkar våra liv, som hälsa och välmående, inkomst, jämställdhet eller läget för miljön, tar den inte i beaktande. Till och med Simon Kuznets som lade fram den ursprungliga formuleringen av BNP sade 1934 att: ”En nations välfärd kan knappast uttydas från ett mått på nationell inkomst.”

BNP uppenbart motstridigt mått

Nu, i synnerhet eftersom världen brinner och inflation pressar våra befolkningar, blir det ännu mer uppenbart hur motstridigt BNP som den primära indikatorn på ett lands ekonomiska framgång är. BNP dök 2020, i början av covid-19. Sedan dess har den emellertid skjutit i höjden i de flesta länder.

Kontrasten mellan generellt välmående och ekonomisk tillväxt är kanske mest uppenbar i USA. Mellan 2020 och 2021 ökade BNP med 9,08 procent men under samma period sjönk den förväntade livslängden med 0,39 år. Enligt nuvarande standard för utveckling och ekonomisk framgång, som koncentreras kring BNP, är även oljeutsläppet i Tennessee i USA nyligen att betrakta som ett positivt resultat eftersom det stimulerar kortsiktiga renings- och uppbyggnadsoperationer.

Meningsfulla liv

Nu tar vissa nationer – som Nya Zeeland – sig an mer holistiska mått. En ny rapport från the Wellbeing Economy Alliance (som en av oss jobbar för) fann att länder som prioriterade välmående framför ekonomisk tillväxt under covid-19 klarade sig bättre ur ett hälso- ekonomiskt perspektiv.

Nya Zeeland implementerade en strategi om att ”gå ut hårt och snabbt” som leddes av folkhälsoexperter, med stöd av ekonomer från finansdepartementet som har fokuserat sina budgetar sedan 2019 på ett ramverk för levnadsstandard (Living Standards Framework). Enligt det ramverket är välmående ”när folk har möjlighet att leva meningsfulla liv med syfte, balans och betydelse”.

Även om nedstängningar begränsade den kortsiktiga tillväxten hade landet färre dödsfall i covid-19 än andra jämförbara länder 2020. Världens 29 rikaste länder hade tillsammans ett överskott av dödlighet med en miljon dödsfall. Australiens nya finansminister Jim Chalmers har nu meddelat planer på att utveckla mått som går bortom ekonomisk tillväxt, inspirerat av Nya Zeelands ”välmåendebudget.”

Rättvisa över generationer

Andra länder och multilaterala organ tar också betydande steg för att röra sig ”bortom BNP-tillväxt”. Medlemmar av the Wellbeing Economy Governments Partnership (WEGo) – där Nya Zeeland, liksom Island, Skottland, Wales, Finland och Kanada ingår – har också skissat på åtgärder de ska vidta att för att nå detta.

Wales har till exempel en lagstiftning om rättvisa över generationerna som ändrar politiskt beslutsfattande från ett kortsiktigt till långsiktigt förhållningssätt, Finlands miljöpolitik vägleds av One Health Finlands holistiska förhållningssätt, och Butans bruttonationallyckomodell har lett landet till en fattigdomsreducering från 32 procent till 10,2 procent på ett årtionde – samtidigt som landet håller på att bli klimatneutralt.

Och på ett möte nyligen framför Berlaymont där flera av EU-kommissionens huvudkontor är inhysta sade flera europeiska politiska beslutsfattare att de var redo att röra sig bortom BNP-tillväxt, bland dem Barbara Trachte, statssekreterare för ekonomisk omställning för Brysselregionen och Thomas Arnold, tidigare rådgivare för hållbara utvecklingsmål för EU-kommissionen.

Men medan vi lider av konsekvenserna av allt värre kriser – från levnadskostnader till ojämlikhet, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar – måste resten av världen följa efter och institutionalisera bättre mått för att vägleda politiken. Ett globalt och enat förhållningssätt måste guida det projektet.

”Bortom BNP-tillväxt”-mått

Här är några vägledande steg för att driva den förändringen:
Vi behöver enhetlighet i våra ”bortom BNP-tillväxt”-mått

○ Med BNP definieras konsumtion och produktivitet av det globalt accepterade System of National Accounts (systemet för nationalräkenskaper). Detta gör det enkelt, jämförbart och allmänt tillämpligt. Men för ”bortom BNP-tillväxt” finns det ingen internationellt accepterad standard – bara en uppsjö av terminologier och metodologier.

Vi rekommenderar upprättandet av ett nytt organ för att artikulera och skapa ett globalt och enhetligt ”bortom BNP-tillväxt”–
mått. Det skulle kunna kallas IP-Wise: the International Panel on Well-being, Inclusion, Sustainability and Economy (den internationella panelen för välmående, inkludering, hållbarhet och ekonomi).

I Europa finns det flera ramverk och indikatorer som bevakar och mäter social, ekonomisk och klimatmässig framgång på både nationell nivå och EU-nivå, som exempelvis Eurostats Quality of Life Index. Politiska beslutsfattare borde reflektera över och ta fram rekommendationer om hur de nu existerande måtten kan strömlinjeformas för deras politik.

Bättre modellering

Vi behöver bättre modellering
○ Mer enhetliga mått kommer att förbättra beslutsfattande inom politiken – men det kommer inte att räcka. Beslutsfattare behöver också modeller som förutser utfall och effekter av deras beslut. Ekonomer har till exempel utvecklat integrerade bedömningsmodeller som the Locomotion som kan visa effekterna av beslutsfattande bortom BNP-tillväxt genom alla aspekter av ekonomin, inklusive socioekonomiska och klimatmässiga effekter.
Politiska beslutsfattare måste också vara medvetna om att det finns modeller som visar att bättre (och grönare) resultat är möjliga bortom tillväxtpolitik.

I vissa länder är den processen redan igång. Den ovan nämnda välmåendebudgeten i Nya Zeeland till exempel är en metod enligt vilken nationella prioriteringar bestäms och budgeten fördelas.

Demokratisk delaktighet nödvändigt

Demokratisk delaktighet
är avgörande
○ Det är avgörande att medborgare spelar en betydande roll i att skapa politiska prioriteringar och lösningar. Därför bör politiska beslutsfattare genomföra offentliga beslutsfattande processer.

Många länder har till exempel experimenterat med medborgar-paneler om klimatet, bland annat Skottlands Klimatförsamling som lanserades 2020.
Politiska beslutsfattare kan vända sig till Wellbeing Economy Alliance Policy Design Guide – som redan har använts runt om i världen – för att utforma politik för deltagande processer på lokalnivå som prioriterar vad det innebär att faktiskt leva väl i samhällen.