INDIEN | Sheemanto Chatri berättar om hur hans odlingar av ingefära har spolats bort i samband med skyfall – och därmed helt har slagit undan allt arbete han lagt ner.

– Vi brukade be om att få goda skördar – sedan kom störtregnen som förstörde allting, inklusive vår försörjning och vår framtidstro, berättar han.
Flera invånare i byn berättar om hur det förändrade klimatet med både torka och häftiga skyfall har gjort livet som jordbrukare allt svårare – och slagit hårt mot mångas ekonomi.

En annan av byborna, Arup Chater, säger att företrädare för en lokal organisation som studerar hur klimatet förändras kom på besök till byn för åtta år sedan.

Återställde skadad skog

Deras slutsats var att situationen i byn hade förvärrats av att befolkningen huggit ner så mycket av skogen i närheten av deras åkrar.
Det ledde fram till att byborna samlades för att diskutera vad som kunde göras åt saken.

– Vi hade inte insett vilka effekter det kunde få att vi fällde så mycket av den närliggande skogen. Men då förstod vi varför våra liv hade drabbats så hårt, berättar Arup Chater för IPS.

Befolkningen beslutade sig för att gå samman och gemensamt försöka återställa de skadade skogsområdena.

Alla bybor ombads att bidra med trädplantor, och olika arbetslag bildades.

– Varje dag fördelade vi ut olika uppdrag på olika hushåll – för bevattning, för att se till att trädodlingarna försågs med naturliga gödningsmedel och för att se till att nya plantor togs omhand, berättar byns ledare Mattheus Maring.

Med tiden har över fyra tusen nya träd planterats runt byn.

– Vi har nu lyckats återskapa en hel skog. Vi hör hur fåglarna sjunger och löven rasslar och med tiden har situationen långsamt börjat förbättras, säger Mattheus Maring.

Förbättrat ekonomin

Han berättar att bönderna nu får behålla en större del av sina skördar, vilket förbättrat befolkningens ekonomiska situation.

Samtidigt har bristen på vatten blir alltmer påtaglig i takt med att klimatet förändrats. I ett land som Indien, där en stor majoritet av bönderna är beroende av regn för bevattningen av sina åkrar, utgör vattenbristen ett växande problem.

Studier visar att det förändrade klimatet lett till både kraftigare skyfall och längre perioder av torka. Det innebär i sin tur ett allvarligt hot mot den framtida matproduktionen i detta land där hundratals miljoner människor livnär sig på sina jordbruk.

I den lilla byn i Meghalaya är dock befolkningen säker på att deras insatser kommer att förbättra situationen även på längre sikt.

– Vi kommer inte att tillåta att träd fälls på samma sätt som tidigare, utan har insett att det krävs en samverkan med naturen, säger Mattheus Maring.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.