NYA ZEELAND | Tusentals lantbrukare samlades under torsdagen i flera städer med budskapet att skatten ”stinker” och att det kommer att göra maten ännu dyrare, samtidigt som lantbrukarnas inkomster hotas.

I Wellington och Auckland stördes trafiken av kolonner med traktorer och stora pickuper. Demonstranterna kräver att planerna på att införa en skatt mot växthusgas från boskap som kor och får slopas.

– Det börjar bli svårt att hålla lantbruk och den här regeringen stöttar oss inte riktigt – det är ett tufft jobb just nu, säger Chris, som demonstrerar i Wellington.

Skatten, som premiärminister Jacinda Arden föreslog tidigare i oktober, har fått smeknamnet ”rap- och pruttskatten”.

Arden har hyllat skatten som ”världens första” avgift på metan och dikväveoxid som släpps ut av landets sex miljoner kor och 26 miljoner får. Hon kallar den ett viktigt steg mot att bekämpa klimatförändringarna.

Hon anser att skatten kan gynna lantbrukare som kan ta mer betalt för klimatsmart mat – men öppnar för en kompromiss.

– Vi är ute och pratar med våra lantbrukare och matproducenter för att hitta bästa möjliga lösning, säger hon till reportrar i Auckland.

EU–FÖRENADE ARABEMIRATEN | På måndagen mötte EU:s utrikesministrar Sultan Al-Jaber inför COP28 som inleds den 30 november. Under mötet bör ministrarna uppmana Förenade arabemiraten att genomföra flera viktiga åtgärder innan mötet, anser Human Rights Watch. Organisationen menar att EU-ministrarna ska kräva att Förenade arabemiraten ska ”upphöra med sin repression av civilsamhället, släppa fängslade människorättsförsvarare fria och ”försäkra att regeringar vid COP28 förbinder sig för en fullständig, rättvis utfasning av alla fossila bränslen baserat på repekt för rättigheter”.

Human Rights Watch nämner särskilt en av de fängslade människorättsförsvararna – ingenjören, poeten och fyrabarnspappan Ahmed Mansoor. Mansoor greps i mars 2017 och har sedan dess godtyckligt hållits isolerad. Han anklagades bland annat för att ha spridit falsk information och för att ha skadat statens rykte. Enligt Human Rights Watch dömdes han enkom på grund av hans ”fredliga kritik av regeringens politik och hans modesta krav på människorättsreformer”. Trots det dömdes han till tio års fängelse i maj 2018, och senare samma år fastställde landets högsta domstol domen. Båda rättegångarna hölls bakom stängda dörrar. 

Han tvingats sova på golvet och har hållits i en mycket liten isoleringscell, uppger Human Rights Watch i rapporten The Persecution of Ahmed Mansoor: How the United Arab Emirates Silenced its Most Famous Human Rights Activist från 2021. Detta samtidigt som Förenade arabemiraten utmålar sig som ett tolerant land som respekterar grundläggande rättigheter. Ytterligare omkring 60 människorättsförsvarare i Förenade arabemiraten, liksom politiska dissidenter, har på orättfärdiga grunder fängslats sedan 2012, skriver Human Rights Watch. 

Inför klimattoppmötet sade FN:s klimatchef Simon Stiell att det kommer att finnas utrymme för klimataktivister att ”samlas fredligt och göra sina röster hörda”. Men enligt Human Rights Watch är det långt ifrån klart att så kommer att vara fallet då ”demonstrationer i praktiken är illegala” i Förenade arabemiraten, och för att COP28 ska bli framgångsrikt måste mänskliga rättigheter respekteras av värdlandet. Därför anser organisationen att EU:s utrikesministrar bör stötta en utfasning av fossila bränslen, krav på att alla människorättsföstarare frisläpps och man ser till att ”försäkra meningsfullt deltagande av oberoende röster vid COP28”, skriver man på sin hemsida.  

KLIMAT | Rika länders ouppfyllda löften om klimatfinansiering har lett till ökat misstroendet från utvecklingsländer. Men nu verkar det som om givarländerna för första gången har nått sitt mål, enligt OECD:s beräkningar inför klimatmötet COP28.

Länderna har lovat 100 miljarder dollar, motsvarande drygt tio gånger mer i kronor, om året i klimatfinansiering. Det nåddes sannolikt förra året, enligt organisationens generalsekreterare Mathias Cormann.

Det var i så fall två år senare än vad man planerat för. Världens mer utvecklade länder lovade 2009 att hjälpa utvecklingsländerna att komma i gång med omställningen och vidta förebyggande åtgärder inför möjliga klimatkatastrofer som de inte är lika medskyldiga till som mångåriga industriländer.

Utvecklingsländernas klimatinvesteringar kommer att behöva bli ännu större de kommande åren, understryker Cormann. Statligt stöd kan bara täcka en del av det och internationella donationer kommer att vara av högsta vikt, tillägger han.