KLIMAT/EU | I det förhandlingsmandat som EU-ländernas miljöministrar nu har antagit fördöms inledningsvis också den ryska invasionen av Ukraina. Inte bara för det lidande och död den har orsakat Ukraina men också för att den försenar den nödvändiga klimatomställningen som Parisavtalet om minskade utsläpp har som mål.

Självklart har vi omständigheter i Europa som gör läget extra svårt, men konsekvensen kan inte bli att Europa backar, säger den nya svenska klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) till journalister vid EU:s miljöministermöte i Luxemburg.

Klimatfrågan får inte hamna i kläm och inte heller frågan om biologisk mångfald, säger Pourmokhtari.

Nationella åtaganden inte nog

Hon syftar på vad som bör vara utgångspunkten för Sverige, EU och världens övriga länder på FN:s klimattoppmöte i Egypten i november (Cop 27-konferensen) och FN-mötet om biologisk mångfald i Kanada i december (Cop 15).

Romina Pourmokhtari siktar på att göra nedslag själv vid de båda konferenserna.

I förhandlingsmandatet för EU på klimattoppmötet i Egypten sägs att de globala ansträngningarna måste ökas för att hålla temperaturökningen inom 1,5 grader. De nationella åtaganden som de 184 länder som står bakom Parisavtalet gjort med 1,5-gradersmålet är långt ifrån tillräckliga. Det gäller också mål om pengar för att finansiera klimatåtgärder i fattigare länder.

Förhandlar med varandra

EU-länderna förhandlar för närvarande med varandra om unionens stora klimatpaket med nationella åtaganden. Förhoppningen är att det ska vara klart före årsskiftet, men det hinner inte bli klart att visa upp i Egypten.
Paketet ska innebära minskade utsläpp av växthusgaser i EU med minst 55 procent 2030 jämfört med 1990 och klimatneutralitet senast 2050.
Steget bort från kol och andra fossila bränslen måste fortsätta, enligt mandatet.

EU–FÖRENADE ARABEMIRATEN | På måndagen mötte EU:s utrikesministrar Sultan Al-Jaber inför COP28 som inleds den 30 november. Under mötet bör ministrarna uppmana Förenade arabemiraten att genomföra flera viktiga åtgärder innan mötet, anser Human Rights Watch. Organisationen menar att EU-ministrarna ska kräva att Förenade arabemiraten ska ”upphöra med sin repression av civilsamhället, släppa fängslade människorättsförsvarare fria och ”försäkra att regeringar vid COP28 förbinder sig för en fullständig, rättvis utfasning av alla fossila bränslen baserat på repekt för rättigheter”.

Human Rights Watch nämner särskilt en av de fängslade människorättsförsvararna – ingenjören, poeten och fyrabarnspappan Ahmed Mansoor. Mansoor greps i mars 2017 och har sedan dess godtyckligt hållits isolerad. Han anklagades bland annat för att ha spridit falsk information och för att ha skadat statens rykte. Enligt Human Rights Watch dömdes han enkom på grund av hans ”fredliga kritik av regeringens politik och hans modesta krav på människorättsreformer”. Trots det dömdes han till tio års fängelse i maj 2018, och senare samma år fastställde landets högsta domstol domen. Båda rättegångarna hölls bakom stängda dörrar. 

Han tvingats sova på golvet och har hållits i en mycket liten isoleringscell, uppger Human Rights Watch i rapporten The Persecution of Ahmed Mansoor: How the United Arab Emirates Silenced its Most Famous Human Rights Activist från 2021. Detta samtidigt som Förenade arabemiraten utmålar sig som ett tolerant land som respekterar grundläggande rättigheter. Ytterligare omkring 60 människorättsförsvarare i Förenade arabemiraten, liksom politiska dissidenter, har på orättfärdiga grunder fängslats sedan 2012, skriver Human Rights Watch. 

Inför klimattoppmötet sade FN:s klimatchef Simon Stiell att det kommer att finnas utrymme för klimataktivister att ”samlas fredligt och göra sina röster hörda”. Men enligt Human Rights Watch är det långt ifrån klart att så kommer att vara fallet då ”demonstrationer i praktiken är illegala” i Förenade arabemiraten, och för att COP28 ska bli framgångsrikt måste mänskliga rättigheter respekteras av värdlandet. Därför anser organisationen att EU:s utrikesministrar bör stötta en utfasning av fossila bränslen, krav på att alla människorättsföstarare frisläpps och man ser till att ”försäkra meningsfullt deltagande av oberoende röster vid COP28”, skriver man på sin hemsida.  

KLIMAT | Rika länders ouppfyllda löften om klimatfinansiering har lett till ökat misstroendet från utvecklingsländer. Men nu verkar det som om givarländerna för första gången har nått sitt mål, enligt OECD:s beräkningar inför klimatmötet COP28.

Länderna har lovat 100 miljarder dollar, motsvarande drygt tio gånger mer i kronor, om året i klimatfinansiering. Det nåddes sannolikt förra året, enligt organisationens generalsekreterare Mathias Cormann.

Det var i så fall två år senare än vad man planerat för. Världens mer utvecklade länder lovade 2009 att hjälpa utvecklingsländerna att komma i gång med omställningen och vidta förebyggande åtgärder inför möjliga klimatkatastrofer som de inte är lika medskyldiga till som mångåriga industriländer.

Utvecklingsländernas klimatinvesteringar kommer att behöva bli ännu större de kommande åren, understryker Cormann. Statligt stöd kan bara täcka en del av det och internationella donationer kommer att vara av högsta vikt, tillägger han.