IRAN | På morgonen den 16 september tar sig Niloofar Hamedi, reporter på tidningen Shargh, in på sjukhuset i Kasra, Teheran.

På sociala medier har rykten börjat spridas om att en 22-årig kvinna avlidit efter att ha tagits till moralpolisens förvar. Kvinnans namn, Mahsa Jina Amini, ska snart bli synonymt med den största proteströrelsen någonsin mot Irans islamiska regim, som i skrivande stund pågått i snart sju veckor.

På sjukhuset, där Amini just har avlidit efter att ha legat i koma, tar Hamedi en bild av hur hennes föräldrar i sorg omfamnar varandra i en sjukhuskorridor. Hon lägger upp den på Twitter, där den får stor spridning.
Fem dagar senare grips hon. Hennes Twitterkonto har sedan dess avaktiverats.

Spontana slagord

De landsomfattande protesterna utbröt först på begravningsplatsen i Saqqez, Aminis hemstad i Irans kurdiska västliga delar den 17 september. Journalisten Elnaz Mohammadi, reporter på tidningen Ham-Mihan, var på plats. Hon hade också hört nyheten om Aminis död i Teheran, och hade snabbt åkt till dit för att rapportera.

Slagorden som spontant började utropas av sörjande på Aminis begravning möttes direkt av våld från de närvarande säkerhetsstyrkorna. Våldet mot demonstranter har sedan dess trappats upp, och hundratals personer runtom i Iran beräknas ha dödats.

Nu sitter både Hamedi och Mohammadi på det ökända Evinfängelset i Teheran, tillsammans med andra journalister och politiska fångar som frihetsberövats av regimen i ett försök att dölja statens förtryck för omvärlden. Medan protesterna pågått har internet stängts av i stora delar av landet under längre perioder. Fler sociala medier än de som redan är förbjudna har blockerats, och bland befolkningen finns en rädsla för att kommuniceringskanaler avlyssnas av regimen.

Strypt mediefrihet

Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) kallar Iran för världens tredje största fängelse för journalister. Med åtminstone 41 journalister bakom galler (enbart Kina och Myanmar har fler i fängelse) och mediefriheten kraftigt begränsad rankas landet på plats 178 av 180 länder i organisationens pressfrihetsindex.

I ett uttalande från både Irans nationella underrättelsetjänst och revolutionsgardets mäktiga interna underrättelsetjänst i slutet av oktober påstås Hamedis och Mohammadis arbete vara orkestrerat av CIA, som av regimen anklagas för att ha samverkat med israeliska, saudiska och brittiska underrättelsetjänster för att piska upp stämningen i landet.

Riskerar dödsstraff

Liknande beskyllningar, som presenteras utan några som helst bevis, förekommer ofta när den iranska staten kritiseras.

Men för de fängslade reportrarna kan de få förödande konsekvenser, eftersom brott rubricerade som ”krig mot Gud”, ”spridande av korruption på jorden”, spionage och landsförräderi i Iran kan straffas med döden.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.