Krönika

Brasilien – ett polariserat samhälle

Min kusin som bor i Porto Alegre i Brasil ringde för några månader sedan. Hon ville ha hjälp med några intyg som visade att hennes farfar var född i Uruguay. Han var bror till min farmor och flyttade till Brasilien, köpte en liten gård och bildade en familj.

Det är bara nyligen som vi har fått kontakt. Min kusin och hennes syster är berättigade till uruguayanskt medborgarskap. Jag var nyfiken – varför ville hon ha det? Hon berättade att hon var så trött på Bolsonaro att hon bara drömde sig bort, till ett annat land, trots sorgen att lämna de gamla föräldrarna kvar.

Dessutom talar hon flytande spanska och ville gärna bo nära oss, hennes familj. Vi började diskutera en gemensam bostad, skulle min katt och hennes lilla hund trivas med varandra? Eller skulle någon av oss tvingas att lämna bort sitt husdjur? Hon är vegan jag är allätare, hon älskar Caetano Veloso och Maria Bethania, jag med, vi tycker om samma böcker, vi står på samma sida av antifascismen och solidaritet, vi skulle inte ha något problem att dela en bostad, bara om min katt och hennes hund trivs ihop!

Men efter dagens val ville inte min kusin flytta hit alls, nu kommer hon att göra vad hon kan för att stödja Lula och bekämpa fascismen. Eftersom det är det som Bolsonaro har skapat i Brasilien, ett polariserat samhälle där hälften av de röstande står för misogyni, homofobi och total brist på respekt för miljön och bevarandet av landets naturresurser och den andra häften står för precis den motsatta hållningen.

Under Bolsonaros styre ökade militärernas och polisernas makt, barn och unga avrättades summariskt av paramilitära gäng utan rättegång, kropparna slängdes på gatorna. Favelorna, Brasiliens fattiga stadsdelar där miljoner människor lever utan avlopp rinnande vatten eller el, stormades av armén, drogbaroner och soldater utkämpade bittra strider där oskyldiga dog.

Det var fyra år av osäkerhet och rädsla, mörkret och religionen tog över livet. De mäktiga kyrkorna dikterade regeringens diskurs och handlingar.

Under covid 19-pandemin följde Bolsonaro inte ens sina egna hälsoministrars rekommendationer, han avsatte dem flera gånger. Han insjuknade i covid-19 eftersom han struntade i munskydd och vacciner, han följde president Trumps model och spred falska nyheter om vaccinens ineffektivitet. De 800 000 döda i covid berodde på hans bristande kompetens under pandemin.

Det var bara Bolsonaros kyrkliga allierade som tjänade enorma pengar under pandemin. De erbjöd välsignat vatten och bön som verktyg för att bli frisk.

Urinvånarna i Amazonas dog flockvis eftersom de lever i isolerade små samhällen utan tillgång till läkarvård eller mediciner. Det kan ta upp till tre timmar i kanot att komma till den närmaste kliniken.

Under Bolsonaros regering ökade attackerna mot homosexuella och transpersoner, i Bolsonaros hyllning till kärnfamiljen som enda tänkbara modellen fanns inte plats för oliktänkande. Aborter kriminaliserades och kvinnornas rättigheter drabbades av ett stort bakslag.

Brasilien är nummer 154 på listan över ländernas kvinnliga representation i riksdagen, bakom Iraq och Afghanistan. Kvinnorörelsen är liten och marginaliserad.

Att Lula nu väljs till president gör honom nästan unik i världen, det blir hans tredje period som president och han satt i fängelse ett år under falska anklagelser för korruption och vanstyre. Han kommer att styra med en riksdag som nu efter valet kontrolleras av Bolsonaros anhängare. Många av dem tillhör ultrahögern och vill strypa kvinnornas och minoriteternas rättigheter ännu mer, de vill skövla Amazonas ännu mer, förvandla urskogen till en stor gård att odla soja på, plundra urinvånarnas traditionella mark och resurser och privatisera statlig mark.

I Amazonas pågår fortfarande slaveriet, på många gårdar lever folk under slavliknande förhållanden och deras mänskliga rättigheter kränks varje dag. Lula har lovat göra slut på detta och förstärka urinvånarnas rätt till sin egen mark, frågan är bara om armén och de mäktiga storägarna kommer att ge upp sina förmåner och privilegier utan strid.

Krönika

Mindre medial mångfald med nya mediestödet

För att en demokrati ska vara välfungerande behövs så mycket mer än fria val. En fri debatt i samhället, starka civilsamhällesorganisationer som kan bygga rörelser och samla människor att engagera sig, granska politikerna och jobba för sina frågor.

Folkbildning behövs för att människor ska kunna utvecklas och bildas och för att kunna ta tillvara på sina rättigheter som medborgare.

Fria medier behövs för att granska makthavare, beskriva nyheter ur en mångfald av perspektiv och avslöja orättvisor. I länder där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll och där demokratin håller på att nedmonteras börjar det just med att begränsa civilsamhället och skära ner på bidragen. Även journalistiken begränsas och journalister trakasseras och förföljs.

I den förra regeringens handlingsplan för en stark demokrati beskrivs hur Sveriges demokrati står inför stora utmaningar. I handlingsplanen lyfts främst tre utmaningar som hotar den svenska demokratin särskilt fram: Ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar.

Regeringen beskriver hur viktigt det är för demokratin med bildning: ”Personer med en hög utbildningsnivå skaffar sig kunskap, verktyg och kontakter som gör det lättare att engagera sig i samhällsfrågor. Personer som växt upp i en familj där det setts som naturligt att engagera sig tenderar att själva engagera sig.”

De beskriver också utmaningarna för journalistiken och det demokratiska samtalet: ”En fungerande demokrati förutsätter att det finns en mångfald av starka och oberoende medier i hela landet som förmedlar samhällsinformation, nyheter och granskande journalistik av god kvalitet. Medierna är betydelsefulla för människors möjligheter att debattera samhällsfrågor och delta i samhällets demokratiska processer. Medierna bidrar också genom sin granskande roll till att skydda samhället mot maktmissbruk och korruption. När makten granskas kan människor ställa makthavare till svars och utkräva ansvar. Därför är det allvarligt att medier med kvalitativ journalistik idag har svårt att finansiera sin verksamhet och bedriva verksamhet i hela landet. Den svenska mediesektorn är idag under stark ekonomisk press.”

Nu, bara några år senare, går den nuvarande SD-styrda regeringen snabbt fram med reformer för att trasa sönder dessa viktiga grundpelare för demokratin. Folkbildningen behöver göra stora neddragningar på grund av regeringens budget. Regeringen skär ner hela en tredjedel av alla resurser till folkbildningen vilket gör att studieförbund och folkhögskolor behöver dra ner, avskeda människor och göra mycket färre aktiviteter.

För en vecka sedan röstade riksdagen igenom det nya mediestödet. Förslaget utreddes från början av S-MP-regeringen, men resultatet är något som både S, V och MP är kritiska mot. Det kommer leda till mindre resurser, mindre medial mångfald och större osäkerhet för nyhetstidningar. Många mindre tidningar med särskilda profiler, som också är särskilt viktiga för att olika perspektiv och frågor ska lyftas, kommer att ha svårt att överleva.

Ännu vet vi inte hur mycket sämre det nya mediestödet kommer att bli, eftersom regeringens senfärdighet gjort att varken förordning eller föreskrifter är klara trots att reformen träder i kraft till årsskiftet, men vi kan redan nu konstatera att det kommer bli sämre.

Tidöpartierna gör medvetna reformer som kommer att utarma civilsamhällesorganisationer, som slår mot folkbildningen, och som gör det demokratiska samtalet fattigare med sämre förutsättningar för nyhetsjournalistiken. Detta är allvarliga steg som riskerar att förvärra de utmaningar för demokratin som Sverige redan står inför.


Miljöpartiets kongress. Det värmer att återse människor man kämpat så mycket med under åren och som fortsätter arbeta för att förändra världen.


Miljöpartiets kongress. Det värmer att återse människor man kämpat så mycket med under åren och som fortsätter arbeta för att förändra världen.

Krönika

Svenska skolpengar till saudisk könssegregerad skola

”Vi lovar trohet och lojalitet, kung Salman” uttrycker skolan Nün Academy på deras officiella sociala mediekonto. Svenska aktiebolagsdrivna Kunskapsskolan är drivande i Nün Academy, som finns i diktaturregimen Saudiarabien. Mänskliga rättigheter i Saudiarabien är bland de absolut sämsta i hela världen då dödsstraff och avrättningar är väldigt vanligt.

Även yttrandefriheten är ytterst begränsad. Framförallt kritik mot den saudiska kungafamiljen, regeringen och islam innebär hårda straff. Dessutom visar granskningar att Nün Academy bedriver aktiv könssegregering då pojkar och flickor separeras från fem års ålder. Sammantaget rimmar det väldigt illa med feministisk utrikespolitik, Sverige som land och den värderingsgrund de flesta svenskar följer.

Högerregeringen har under Nato-processen legitimerat despoten i autokratin Turkiet, kallat israeliska apartheidregimens folkmord i Gaza för ”proportionerligt” och blundar nu för den saudiska diktaturregimens brutala förtryck av den egna befolkningen. Förutom att lova trohet till diktaturregimer har den auktoritära högern lovat lojalitet till oligarkerna i skolan, skoligarkerna.

Det blir uppenbart när varken Jimmie Åkesson eller Ulf Kristersson tar avstånd från Kunskapsskolans involvering i diktaturhyllande Nün Academy. Det är inte märkligt eftersom skoligarkerna köpte vågmästarpartiet SD för att blockera alla vinstkritiska skolförslag i riksdagen. Kristersson är nära vän med skoligarken Peje Emilsson, Kunskapsskolans grundare och ägare.

Bara i Chile och Sverige har det nyliberala skolexperimentet gått så långt att tillåta fria vinstuttag inom skattefinansierad skolverksamhet. På 1970-talet blev Chiles progressive president Salvador Allende brutalt avsatt genom en militärkupp och ”auktoritär nyliberalism” infördes. Militärdiktaturen mördade tusentals oliktänkande och möjliggjorde nyliberala skolexperiment, kombinerat med tvångsprivatiseringar av statliga företag, avregleringar, massiva skattesänkningar och lönesänkningar.

Den amerikanske ekonomen och nyliberalen Milton Friedman var hjärnan bakom projektet han kallade ”Miracle of Chile”. Friedman var professor på universitetet i Chicago och hade en vänskaplig relation med Chiles diktator Augusto Pinochet. Diktatorn anställde Friedmans ekonomstudenter ”Chicago Boys” som bidrog till Chiles nyliberala skolexperiment, tvångsprivatiseringar av statliga företag, avregleringar, massiva skattesänkningar och lönesänkningar.

Skolmodellen bidrog till brutal utslagning och segregation, ”social apartheid”. Auktoritära krafter krokade arm med oligarkerna för att förtrycka majoriteten av folket. Skolexperimentet och auktoritär nyliberalism har fasats ut i Chile, men finns fortfarande kvar i Sverige.
Ska högerpolitiker och lärare i Kunskapsskolan blunda för avrättningar och förtryck i Saudiarabien bara för att skoligarkerna är giriga?

Riskerar vi att bana väg för en ny generation auktoritära nyliberaler som lovar lojalitet till diktaturregimer och skoligarker?

Överensstämmer det verkligen med svenska värderingar?

Kunskapsskolan symboliserar ”Debacle of Sweden”. Genom exploatering av skolbarn och investeringar i den brutala saudiska diktaturregimen har Kunskapsskolan blivit värderad till över en miljard kronor, med en vinst på 400 miljoner kronor senaste åren.

Folkmajoriteten vill inte ha marknadsskolan och skoldebatten borde handla om att fasa ut auktoritär nyliberalism, förbjuda aktiebolagsdrivna friskolor och skolvinster.

Ungefär 70 procent av svenska folket vill förbjuda vinster i skolan.

Sedan millennieskiftet har ungefär 3 000 människor i Saudiarabien mördats genom dödsstraff.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.