KLIMAT | När fonden för skador och förluster klubbades igenom tidigt under söndagsmorgonen applåderade de sömnmosiga delegaterna nöjt sig själva.

– Efter tre långa decennier har vi äntligen levererat klimaträttvisa, sade Seve Paeniu, finansminister i Tuvalu, en av de önationer som hotas av stigande havsnivåer.

Fonden har varit en av de mer uppmärksammade punkterna vid klimatmötet, där tanken är att rikare länder ska betala fattigare länder för skador som orsakats av klimatförändringar. Mycket är dock fortfarande oklart kring fondens uppbyggnad, vilka som ska få ta del av den och hur mycket pengar den ska innehålla.

Rikare länder har länge duckat frågan av rädsla för att behöva ta ansvar för historiska utsläpp, och bara att de gick med på att ta med frågan på den officiella dagordningen för COP27 sågs som en genombrott. Att fonden nu också gick igenom tas emot med glädje från många länder.

– Det här är kulmen på 30 års arbete och början på ett nytt kapitel i jakten på klimaträttvisa. En stråle av hopp för de länder som är mest påverkade av klimatorsakade förluster och skador, säger Pakistans chefsförhandlare Nabeel Munir till The Guardian.

"Viktigt steg"

En annan som var nöjd i frågan om en klimatfond var FN:s generalsekreterare.

– COP har tagit ett viktigt steg mot rättvisa. Jag välkomnar beslutet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett videoklipp, och tillägger:

– Det är helt klart inte tillräckligt, men det är en välbehövlig politisk signal för att återuppbygga det skadade förtroendet. Rösterna hos dem vid klimatkrisens frontlinjer måste höras, säger han.

Men minst lika stor som glädjen över fonden är många länders besvikelse över att COP27 inte i tillräcklig grad lyckats adressera själva roten till problemen – utsläppen.

– Vår planet befinner sig fortfarande i ett akutläge. Vi måste minska utsläppen drastiskt nu, och det här är en fråga där detta klimatmöte inte nådde fram, säger António Guterres.

Är besvikna

Överenskommelsen innehåller formuleringar som ligger i linje med Parisavtalets ambitiösa mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Men flera länder hade velat se skrivningar om starkare åtaganden för att nå dit. Inte heller utökas tidigare överenskomna formuleringar kring nedfasning av kol till att inkludera även gas och olja.

Just denna fråga ska ha debatterats in i det sista och orsakat särskilt stor upprördhet bland européerna, skriver AP.

– EU kom hit för att komma överens om starka skrivningar och vi är besvikna över att detta inte lyckades, säger EU:s klimatchef Frans Timmermans, som uppmanar alla länder att göra mer:

– Vi har alla misslyckats med åtgärderna för att undvika skador och förluster. Medborgarna förväntar sig att vi tar på oss ledartröjan med en betydligt snabbare takt i utsläppsminskningarna.

Svag puls

Frustrationen var stor även från tyskt håll:

– Det är mer än frustrerande att stegen för att minska och fasa ut fossila bränslen blockeras av ett antal stora utsläppare och oljeproducenter, säger Tysklands Annalena Baerbock.

Storbritanniens chefsförhandlare Alok Sharma radar i ett uttalande upp flera områden där han anser att tydliga åtaganden saknas i överenskommelsen.

– Vänner, i Glasgow (där COP26 hölls förra året) sade jag att 1,5-gradersmålets puls var svag. Tyvärr står den fortfarande under livsuppehållande behandling, säger Sharma.

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.