Publicerad 25 november, 2022
NyheterEn tidigare brittisk soldat har dömts för att skjutit ihjäl en man vid en vägspärr i Nordirland 1988. Det är första gången en tidigare soldat döms för ett så kallat historiskt brott i landet sedan Långfredagsavtalet 1998. Samtidigt som domen föll debatteras ett lagförslag i det brittiska överhuset som kan komma att förbjuda liknande rättsfall framöver.
NORDIRLAND | Den tidigare soldaten David Jonathan Holden dömdes på fredagsförmiddagen i en domstol i Belfast för dråp. Detta då han i februari 1988 sköt Aidan McAnespie i ryggen strax efter att han hade gått igenom en vägspärr vid gränsen mellan Nordirland och republiken Irland i grevskapet Tyrone.
– Jag tänker på min far och min mor som bad och bad att den här dagen skulle komma, och de är inte här för att se det hända. Som familj är vi väldigt lättade och glada, sade Sean McAnespie, Aidan McAnespies bror, och förklarade att hans familj har väntat i 34 på fredagens dom, rapporterar The Belfast Telegraph.
Aidan McAnespies systerdotter Úna McCabe vars mamma Eilish McAnespie länge kämpade för rättvisa för sin dödade bror säger via anhöriggruppen Relatives for Justice att hon hoppas att domen ger andra familjer hopp.
– Det är vad min mamma skulle ha velat, att andra familjer får hopp av det här. För henne handlade det aldrig bara om Aidan.
– Jag skulle verkligen bli glad om mammas budskap hördes i dag: det finns ingen hierarki bland offer. Hon kämpade för Aidans fall inte bara för Aidan utan för alla offer för statligt våld och för alla konfliktens offer, säger hon i en post på Relatives for Justices Facebook-sida.
David Jonathan Holden hade erkänt att han sköt Aidan McAnespie men menade att det hade varit en olyckshändelse då hans vapen hade gått av på grund av att han hade våta händer.
Domaren i fallet ansåg att den tidigare soldatens utsaga inte var trovärdig och menade att han var skyldig till dråp på grund av grov vårdslöshet.
Enligt domaren hade David Jonathan Holden riktat sitt vapen mot Aidan McAnespies rygg och tryckt av i tron att hans vapen var säkrat, och att den tidigare soldaten ”medvetet” har ljugit om händelseförloppet.
När domaren meddelade domen förklarade han att försvaret har fört fram argumentet att det inte hade varit orimligt av Holden att tro att vapnet hade varit säkrat.
– Jag håller verkligen inte med. Det är min uppfattning att det här var den ultimata ”ta inga chanser”-situationen på grund av att risken för katastrof var så stor, sade han och sade att det vapen som Holden kontrollerade var ”extremt dödligt”. Straffet kommer att meddelas efter nyår, rapporterar The Belfast Telegraph.
Parallellt med det här fallet, och domen, diskuteras ett brittiskt lagförslag –
The Northern Ireland Troubles (Legacy and Reconciliation) Bill – som syftar till att ”stryka ett streck” över de brott som begicks under de långa stridigheterna på Nordirland som går under benämningen the Troubles.
Stridigheterna bröt ut i slutet av 1960-talet och som fick ett slut först i och med fredsavtalet Långfredagsavtalet 1998.
Lagförslaget debatteras nu i det brittiska överhuset och om det går igenom kommer inga fler utredningar gällande historiska brott begångna under the Troubles kunna ske, och det skulle också sätta stopp för såväl åtal som domar. I praktiken innebär lagen en amnesti.
Den tidigare premiärministern Boris Johnson hävdade att en amnesti för brott begångna av paramilitärer och soldater skulle stärka försoningen i det nordirländska samhället och hjälpa det att gå vidare. Men anhöriggrupper och människorättsorganisationer som Amnesty International varnar för konsekvenserna av en sådan lag.
– Det kommer att stänga alla vägar för rättvisa som finns för offer som har tvingats kämpa i årtionden för sanning, rättvisa och det ansvarsutkrävande de har rätt till, sade Grainne Teggart, kampanjchef för Amnesty International Nordirland, till Tidningen Global efter att lagen hade presenterats i mitten av 2021.
Lagförslaget som presenterades i maj i år har förespråkats av grupper av konservativa som anser att det länge har pågått en ”häxjakt” mot tidigare brittiska soldater. Det är också så talesmannen för Northern Ireland Veterans’ Movement, Paul Young, beskriver fredagens dom, som en ”fortsatt häxjakt”:
– Det är därför vi stöder lagförslaget som behandlas i parlamentet just nu som kommer att stoppa alla ytterligare åtal av veteraner som tidigare har blivit utredda, säger han till The Belfast Telegraph.
På onsdagen meddelades vissa ändringar till lagförslaget. Amnestin är tänkt att bara ges till de som går med på att samarbeta med en kommission, the Independent Commission for Reconciliation and Information Recovery (ICRIR).
Enligt ändringarna ska ICRIR om en person vägrar att samarbeta, eller ger falska uppgifter till kommissionen, kunna utredas för misstänkta gärningar och dömas för ett brott begånget under the Troubles och därefter tvingas avtjäna hela straffet, rapporterar BBC.
Fortfarande är drygt tusen mord begångna under the Troubles ouppklarade. Om lagen går igenom skulle personer som samarbetar med ICRIR ges immunitet.
* * *
LÄS MER
Belfasts blodiga söndag – Ballymurphy
Hård kritik mot brittisk amnesti
Bloody Sunday-familjernas femtioåriga kamp för rättvisa
