NORDIRLAND | Den tidigare soldaten David Jonathan Holden dömdes på fredagsförmiddagen i en domstol i Belfast för dråp. Detta då han i februari 1988 sköt Aidan McAnespie i ryggen strax efter att han hade gått igenom en vägspärr vid gränsen mellan Nordirland och republiken Irland i grevskapet Tyrone.

– Jag tänker på min far och min mor som bad och bad att den här dagen skulle komma, och de är inte här för att se det hända. Som familj är vi väldigt lättade och glada, sade Sean McAnespie, Aidan McAnespies bror, och förklarade att hans familj har väntat i 34 på fredagens dom, rapporterar The Belfast Telegraph.

”Ingen hierarki” mellan konfliktens offer

Aidan McAnespies systerdotter Úna McCabe vars mamma Eilish McAnespie länge kämpade för rättvisa för sin dödade bror säger via anhöriggruppen Relatives for Justice att hon hoppas att domen ger andra familjer hopp.

– Det är vad min mamma skulle ha velat, att andra familjer får hopp av det här. För henne handlade det aldrig bara om Aidan.

– Jag skulle verkligen bli glad om mammas budskap hördes i dag: det finns ingen hierarki bland offer. Hon kämpade för Aidans fall inte bara för Aidan utan för alla offer för statligt våld och för alla konfliktens offer, säger hon i en post på Relatives for Justices Facebook-sida. 

Soldatens utsaga inte trovärdig

David Jonathan Holden hade erkänt att han sköt Aidan McAnespie men menade att det hade varit en olyckshändelse då hans vapen hade gått av på grund av att han hade våta händer.

Domaren i fallet ansåg att den tidigare soldatens utsaga inte var trovärdig och menade att han var skyldig till dråp på grund av grov vårdslöshet.

Enligt domaren hade David Jonathan Holden riktat sitt vapen mot Aidan McAnespies rygg och tryckt av i tron att hans vapen var säkrat, och att den tidigare soldaten ”medvetet” har ljugit om händelseförloppet.

Brittisk soldat bar ett ”extremt dödligt” vapen

När domaren meddelade domen förklarade han att försvaret har fört fram argumentet att det inte hade varit orimligt av Holden att tro att vapnet hade varit säkrat.

– Jag håller verkligen inte med. Det är min uppfattning att det här var den ultimata ”ta inga chanser”-situationen på grund av att risken för katastrof var så stor, sade han och sade att det vapen som Holden kontrollerade var ”extremt dödligt”. Straffet kommer att meddelas efter nyår, rapporterar The Belfast Telegraph.

Parallellt med det här fallet, och domen, diskuteras ett brittiskt lagförslag –
The Northern Ireland Troubles (Legacy and Reconciliation) Bill – som syftar till att ”stryka ett streck” över de brott som begicks under de långa stridigheterna på Nordirland som går under benämningen the Troubles.

Stridigheterna bröt ut i slutet av 1960-talet och som fick ett slut först i och med fredsavtalet Långfredagsavtalet 1998.

Lagen kan ”stänga alla vägar för rättvisa”

Lagförslaget debatteras nu i det brittiska överhuset och om det går igenom kommer inga fler utredningar gällande historiska brott begångna under the Troubles kunna ske, och det skulle också sätta stopp för såväl åtal som domar. I praktiken innebär lagen en amnesti.

Den tidigare premiärministern Boris Johnson hävdade att en amnesti för brott begångna av paramilitärer och soldater skulle stärka försoningen i det nordirländska samhället och hjälpa det att gå vidare. Men anhöriggrupper och människorättsorganisationer som Amnesty International varnar för konsekvenserna av en sådan lag.

– Det kommer att stänga alla vägar för rättvisa som finns för offer som har tvingats kämpa i årtionden för sanning, rättvisa och det ansvarsutkrävande de har rätt till, sade Grainne Teggart, kampanjchef för Amnesty International Nordirland, till Tidningen Global efter att lagen hade presenterats i mitten av 2021.

Ska kunna utredas i vissa fall

Lagförslaget som presenterades i maj i år har förespråkats av grupper av konservativa som anser att det länge har pågått en ”häxjakt” mot tidigare brittiska soldater. Det är också så talesmannen för Northern Ireland Veterans’ Movement, Paul Young, beskriver fredagens dom, som en ”fortsatt häxjakt”:

– Det är därför vi stöder lagförslaget som behandlas i parlamentet just nu som kommer att stoppa alla ytterligare åtal av veteraner som tidigare har blivit utredda, säger han till The Belfast Telegraph.

På onsdagen meddelades vissa ändringar till lagförslaget. Amnestin är tänkt att bara ges till de som går med på att samarbeta med en kommission, the Independent Commission for Reconciliation and Information Recovery (ICRIR).

Enligt ändringarna ska ICRIR om en person vägrar att samarbeta, eller ger falska uppgifter till kommissionen, kunna utredas för misstänkta gärningar och dömas för ett brott begånget under the Troubles och därefter tvingas avtjäna hela straffet, rapporterar BBC.

Fortfarande är drygt tusen mord begångna under the Troubles ouppklarade. Om lagen går igenom skulle personer som samarbetar med ICRIR ges immunitet.

* * *
LÄS MER
Belfasts blodiga söndag – Ballymurphy
Hård kritik mot brittisk amnesti
Bloody Sunday-familjernas femtioåriga kamp för rättvisa

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.