I måndags hedrade Sorbonne-universitetet en av Nicaraguas mest kända politiska fångar, Dora María Téllez. Hon fick titeln hedersdoktor för sin livslånga kamp för social rättvisa och demokrati. Dora María Téllez, som har varit inspärrad i det beryktade fängelset El Chipote i över 500 dagar, tillägnar hedersbetygelsen Nicaraguas politiska fångar.
NICARAGUA | − Hon hoppas att detta erkännande bidrar till att öka medvetenheten om hur viktigt det är att man allt starkare fördömer de grymheter som regimen begår, säger hennes bror, Óscar Téllez Argüello, i ett brev som cirkulerar digitalt.
I skuggan av pandemi och krig i Europa ökar förtrycket i Nicaragua som i dag anses vara en av Latinamerikas mest brutala regimer. Sedan det politiska upproret 2018 har hundratals dödats, uppskattningsvis en halv miljon har drivits i landsflykt och upp emot 2 000 organisationer har förbjudits.
Nästan varje dag försvinner personer som regimen anser vara obekväma. En del av dem kastas, liksom Dora María Téllez, i det ökända fängelset El Chipote, där isolering och tortyr är vanligt förekommande, och som nu hyser 29 av Nicaraguas totalt 219 politiska fångar. Av dessa är 23 kvinnor.
Dora María Téllez, i folkmun kallad Dora María, är inburad i en fönsterlös cell, sover på en plastmadrass och gör sina behov i ett hål i golvet. Den knappa mat hon får är av usel kvalitet.
Först flera månader efter att hon gripits fick hennes anhöriga reda på var hon överhuvudtaget befann sig, och bara tre gånger har de fått lov att besöka henne sedan dess.
Tvingades ta av sig alla kläder
Efter att inte ha fått livstecken från fångarna på 81 dagar, skrev familjemedlemmar för några veckor sedan ännu en gång till myndigheterna och bad att få träffa de fängslade. Denna gång reagerade regimen snabbt och efter bara fyra dagar, den 18 november, öppnades El Chipotes portar för familjemedlemmar.
En av de som ställde sig i kö för att komma in var Dora Marías brorson Oscar Ramón Téllez. Polisen delade upp männen och kvinnorna i två grupper. Då såg Oscar Ramón Téllez hur kvinnliga poliser tvingade de kvinnliga anhöriga ta av sig alla kläder och göra knäböjningar. Alla kunde se vad som föregick. Förödmjukelsen skedde nämligen i ett rum med stora fönster med galler på rutorna. Då sade Oscar Ramón Téllez öppet:
– Räcker det inte med att ni olagligt burar in våra familjemedlemmar, måste ni förödmjuka de anhöriga också?
Detta återberättar en person som står familjen Téllez nära, och som av säkerhetsskäl önskar vara anonym, för Tidningen Global. Personen, som vi kallar Antonio och som bor i ett europeiskt land, har ända sedan Dora María Téllez greps den 13 juni 2021 varit i tät kontakt med familjen.
Efter Oscar Ramón Téllez kritik av hur de kvinnliga anhöriga behandlades sattes han i handbojor och fördes bort. Han släpptes efter tre dagar i isoleringscell, utan att ha fått något att äta. Men han fick träffa Dora María Téllez ett kort ögonblick och fastern bad honom föra följande budskap vidare:
– Jag fortsätter kampen trots tortyr och omänskliga förhållanden.
Uppdiktade anklagelser och ”expressrättegångar”
− Det var en stor lättnad att höra att han hade släppts fri. Men nu är vi rädda för att myndigheterna startar en rättssak också mot Oscar Ramón, säger Antonio och fortsätter:
− Han kan, liksom Dora María och de andra politiska fångarna, dömas för landsförräderi, narkotikabrott eller något annat uppdiktat. De politiska fångarna döms i ”expressrättegångar” till långa fängelsestraff enligt nystiftade lagar.
Dora María Téllez, som anklagades för omstörtande verksamhet och förräderi mot fosterlandet, dömdes i februari i år till 8 års fängelse.
Vigt sitt liv åt Nicaragua
Antonio försökte locka Dora María Téllez till Europa långt innan hon greps, för att få skydd och komma undan förföljelserna. Men Dora María Téllez nekade.
− Hon sade: ”Jag måste fortsätta kämpa i Nicaragua, jag kan inte vila medan mitt land är upp och ner”, berättar Antonio.
− Sådan har hon alltid varit, hon har alltid hängivit sig 100 procent åt Nicaragua, det är hennes sätt att leva, fortsätter Antonio.
Dora María Téllez, som nyligen fyllde 67 i fängelset, är tidigare gerillaledare och var med att fälla Anastasio Somozas diktatur 1979 tillsammans med bland annat Nicaraguas nuvarande president Daniel Ortega.
Under den så kallade sandinistiska revolutionen på 1980-talet var hon hälsovårdsminister och hörde också till dem som lade grunden till den starka nicaraguanska kvinnorörelsen.
Liksom många andra sandinister och revolutionskämpar bröt hon med Daniel Ortega efter att han hade förlorat presidentvalet 1990 och bildade med några andra det sandinistiska utbrytarpartiet MRS. Orsaken var Daniel Ortegas maktfullkomlighet, enligt utbrytarna.
När Daniel Ortega åter kom till makten 2008 och sakta men säkert började undergräva demokratin i landet var Dora María Téllez en av de främsta i oppositionsledet, vilket Tidningen Global har rapporterat om tidigare.
Oppositionen tystad, organisationer förbjudna
Förtrycket eskalerade i rasande takt i kölvattnet av de politiska protesterna i april 2018 som Daniel Ortegas regim brutalt kväste. Sedan dess har regimen tystat oppositionen inte bara genom förföljelse och tortyr utan också genom att bland annat förbjuda organisationer.
Enligt tidningen El Confidencial handlar det om totalt 2 581 organisationer och till dem hör medier, privata universitet, NGO:er och 122 kvinnorättsorganisationer, vilket Tidningen Global skrev om nyligen.
Även många utländska biståndsorganisationer har förbjudits, bland dem svenska We Effect och Diakonia.
Fångar i livsfara, många sjuka
Inför presidentvalet i november 2021 började Daniel Ortega att spärra in de mest framträdande oppositionsledarna, inklusive åtta presidentkandidater.
Dora María Téllez var en av de första som greps, i juni 2021. Då hade hon i långa perioder gått under jorden på grund av förföljelserna.
− Jag tror att någon angav henne och fyra andra från oppositionen, som hon hade stämt möte med, säger Antonio.
De blev alla inspärrade i El Chipote. En av dem, Hugo Torres, avled i februari i år för att han inte hade fått medicinsk vård i fängelset.
− Lyckligtvis har Dora María väldigt stark hälsa och lider inte av kroniska sjukdomar. Men nästan alla andra fångar är mycket sjuka och är i livsfara, säger Antonio.
Nominerad till pris för mänskliga rättigheter
För några veckor sedan nominerade den spanska grenen av Women’s International League for Peace and Freedom (WILPF) Dora María Téllez till René Cassin-priset, som den baskiska regeringen ger till personer som har utmärkt sig i försvaret av de mänskliga rättigheterna.
− Jag är så stolt både över att Dora María fick Sorbonnes utmärkelse och över denna nominering. Om hon får också detta pris är det ett verkligt slag i ansiktet på Nicaraguas regering, den brutala regimen får ännu mer internationell uppmärksamhet, säger Antonio.
* * *
LÄS MER
Politiska fångar visas upp i auktoritärt Nicaragua
Fler regimkritiker gripna i Nicaragua
Sanktioner mot Ryssland slår hårt – mot Nicaragua