Nyheter

Steningsdom i Sudan har rivits upp

Domen mot den unga sudanesiska kvinna som i somras dömdes till döden genom stening har rivits upp av högre instans.

Domen mot den unga sudanesiska kvinna som i somras dömdes till döden genom stening har rivits upp av högre instans. Rättegången mot kvinnan kommer nu också att tas om då den ursprungliga rättegången hade stora brister. Kvinnorättsnätverket Siha kräver att kvinnan släpps på fri fot och att åtalet mot henne läggs ned.

SUDAN | Den 20-åriga kvinnans advokat, Intisar Abdallah, bekräftade i förra veckan för Sudan Tribune att steningsdomen har rivits upp av högre instans som också har begärt att rättegången ska tas om. Detta då rättegången inte nådde upp till kraven på en rättvis rättegång.

Den unga kvinnan nekades advokat under den första rättegången, hade inte förstått vad hon anklagades för och tros även ha pressats av polis att skriva under ett erkännande, vilket Tidningen Global har rapporterat om tidigare.

Det var den 26 juni som kvinnan dömdes till döden genom stening efter anklagelser om äktenskapsbrott från hennes tidigare man. Kvinnorättsnätverket Strategic Initiative for Women in the Horn of Africa (Siha) som tidigare har uppmanat det internationella samfundet att protestera mot domen välkomnar förra veckans domslut.

Kvinnor under ”konstant hot”

Siha pekar på att domaren i den högre instansen har ifrågasatt huruvida den unga kvinnan ens med säkerhet var att betrakta som gift och därmed ”och därmed kunde dömas till döden genom stening”, skriver Siha på sin hemsida. Stening till döds kan endast bli straffpåföljd i fall där en gift man eller kvinna döms till äktenskapsbrott.

Nätverket Siha betonar dock att mycket arbete återstår och att kvinnor som blir utsatta för sexuella övergrepp riskerar att dömas för äktenskapsbrott. ”Trots att domslutet är ett gott tecken står kvinnor i Sudan fortfarande under ett konstant hot om att fällas för äktenskapsbrott och riskerar spöstraff eller dödsstraff genom stening. Situationen är ännu allvarligare då det är standard att äktenskapsbrott förutsätts om en kvinna inte lyckas bevisa för rätten att det handlade om våldtäkt”, skriver Siha på sin hemsida.

Spöstraff ”har ökat” sedan militärkuppen

Siha uppmanar Sudans ledning att skyndsamt genomföra grundläggande reformer av landets rättssystem, att omedelbart frige den unga kvinnan och att ”avsluta den illegala förföljelsen av henne”, och uppmanar det internationella samfundet att utkräva ansvar av Sudan för landets legitimerande av ”fasansfulla bestraffningar och tortyr mot kvinnor som stening, amputation, piskstraff och andra förnedrande bestraffningar”.

Enligt Siha har offentliga spöstraff mot kvinnor ”ökat efter militärkuppen den 25 oktober” 2021. Siha vill också att det internationella samfundet uppmanar sudanesiska politiker och politiska partier att ratificera internationella och regionala konventioner om kvinnors rätt – kvinnokonventionen Cedaw och Maputoprotokollet som är en del av Afrikanska unionens stadga om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter.

* * *
LÄS MER
Sudanesiska kvinnor manar till internationell press mot steningsdom      
Nya protester i Sudan efter blodig torsdag
Kvinnorättsaktivisten Amira Osman gripen i Sudan

Nyheter

Geert Wilders seger kan ändra hela Europa

PVV-ledaren Geert Wilders intervjuas om regeringsbildningen efter förra veckans valseger.

Att stoppa det militära stödet till Ukraina ingår i valvinnande Geert Wilders manifest i Nederländerna.
I stället vill han se den egna armén vid landets gräns för att fånga migranter.
Wilders politik kan få stora konsekvenser för EU och hela Europa.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

Nyheter

Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

Kvinnor med masker marscherar med plakat med namnen på kvinnor som har dödats, under den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i Madrid, Spanien, lördagen den 25 november 2023.


Från USA till Sydamerika och Europa demonstrerade tusentals människor i lördags för att fördöma mäns våld mot kvinnor.
– Gisslet av könsbaserat våld fortsätter att tillfoga alltför många smärta och orättvisa, sade USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.