COP15 | Hoppet är att under mötet fastställa både långsiktiga naturskyddsmål för 2050 och kortsiktiga mål för 2030. De senare, som kallas 30×30, handlar om att världen ska vara naturpositiv 2030, det vill säga att förlusten av biologisk mångfald har avstannat och naturens tillstånd förbättras.

Under COP15 kommer man också att fokusera på ursprungsbefolkningarnas och lokalsamhällenas rättigheter och ledarskap när det gäller att skydda den biologiska mångfalden. Man vill också fasa ut eller omfördela subventioner som är skadliga för naturen.

Kräver bättre naturskydd

De nya målen överensstämmer med de tre huvudsakliga målen i FN:s konvention om biologisk mångfald som undertecknades vid världstoppmötet i Rio de Janeiro 1992 och senare ratificerades av cirka 195 länder.

Enligt Thomas Reuters Foundation hör Kanada, EU-länder, Costa Rica, Colombia och Storbritannien till de länder som kräver ett mer ambitiöst naturskydd från COP15.

Däremot har många utvecklingsländer ännu inte ställt sig bakom målen, i hopp om att få ut mer pengar från rikare länder, som är beroende av de råvaror som fattiga stater levererar.

Och vissa politiska ledare satsar fortfarande på exploatering av sina länders naturresurser för att lyfta människor ur fattigdom – särskilt efter coronapandemin.

Varningar om ett sjätte massutdöende

Toppmötet skulle ursprungligen ha hållits i Kina 2020 men har flera gånger skjutits upp på grund av pandemin. Delmöten, en del digitala, har ägt rum, men har inte lett till något större resultat. Pandemin, som Kina fortfarande brottas med, är också orsaken till att mötet äger rum i kanadensiska Montreal trots att Kina är ordförandeland för COP15.

Förseningarna och de klena framstegen frustrerar miljö- och klimatengagerade som menar att nya avtal för att skydda världens biodiversitet kan inte tas fram snabbt nog.

Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och som är en av de svenska förhandlarna vid COP15, talar om att vi är på väg in i ett sjätte massutdöende, i en intervju med tidningen Sveriges Natur.

Enligt en färsk WWF-rapport har bestånden av fiskar och groddjur nämligen minskat med 83 procent, och däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur med 69 procent, sedan 1970.

Miljöaktivister väntas protestera

I Montreal förbereder sig både polis och miljöaktivister inför mötet.

En grupp, som kallar sig ”den antikapitalistiska och ekologiska koalitionen mot COP15” vill att civilsamhället, som måste leva med de hårdaste effekterna av klimatförändringarna, får större beslutsbefogenheter. De anser också att det privata näringslivet är för involverat i COP15:

”De som är ansvariga för katastrofen kommer inte att rädda oss,” skriver de på sin hemsida.

* * *
LÄS MER
Genomgripande omställning nödvändig
Satsning på superår för naturen
Förödande och oåterkalleliga konsekvenser

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.