UKRAINA | Tjibrin, från Jakutsk i Sibirien, deserterade från militären i september och flydde via Belarus och Kazakstan till ett EU-land. Brigaden han stred med anklagas för att ha begått krigsbrott i Butja, Borodjanka och andra städer och byar i Ukraina. Utredningar pågår i bland annat Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Hundratals civila dödades under tiden som ryska styrkor hade kontroll över områdena. Särskilt bilder från massgravar och döda civila på gatorna i Butja utanför Kiev chockade en hel värld när illdåden avslöjades i början av april.

Soldater våldtog mor och dotter

Nikita Tjibrin berättar för CNN att han själv inte bevittnat några mord, men att han såg soldater som misstänks för våldtäkter fly.

– Jag såg dem springa, sedan fick jag veta att de var våldtäktsmän. De våldtog en mor och hennes dotter, säger han.

Enligt Tjibrin fick soldaterna stryk av befälen, men de straffades aldrig till fullo för sina brott.

– De greps aldrig, de fick bara sparken.

Brigaden hade order om att döda varenda en som avslöjade information om dess position, oavsett om det var militärer eller civila, säger han.

– Om någon hade en telefon hade vi tillåtelse att skjuta.

Vissa njöt av att döda civila

Enligt Tjibrin fanns soldater i brigaden som var kapabla att döda obeväpnade civila, och njöt av det.

Han berättar också om vitt utbredd plundring: ryska soldater som tog datorer, smycken, allt de ville ha.

– De tog bilar och fordon – civila bilar – och sålde dem i Belarus. Mentaliteten är: Om du stjäl något är det bra. Och om ingen ser dig, bra!

Befälen var medvetna om morden, våldtäkterna och plundringen, men var inte intresserade av att ta itu med allt eftersom det gick utför med disciplinen, hävdar Tjibrin.

– Reaktionen var typ: ”Det hände. Än sen då?”.

Brigaden leddes av ”slaktaren i Butja”

Brigaden leddes av överste Azatbek Omurbekov. Omurbekov är i internationella medier känd som ”slaktaren i Butja” och belagd med sanktioner av EU och Storbritannien. Hela den 64:e brigaden har belagts med sanktioner av USA.

Kreml har trots mängder av bevis och omfattande dokumentation förnekat all inblandning i massmord på civila, och hävdat att bilderna på kroppar är iscensatta. Rysslands president Vladimir Putin har belönat 64:e brigaden med en utmärkelse och berömt den för dess ”hjältemod” och ”djärvhet”.

Tjibrin säger i intervjun med CNN att han inte sett något hjältemod, däremot krigsbrott från brigadens sida. Han har sökt asyl i ett EU-land och säger sig vara beredd att vittna inför en internationell brottsdomstol.

Han nekar till att själv ha begått några brott.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.