NICARAGUA/EU |  – Vi måste stödja de människor som har tvingats fly från landet där förtrycket bara ökar, fortsatte Volker Türk när han i förra veckan gav en muntlig uppdatering om människorättsläget i landet.

Det lilla centralamerikanska landet är enligt FN:s flyktingorgan UNHCR det land i världen varifrån det i fjol, näst efter Afghanistan, kom flest nya asylansökningar, över 100 000. Och talet växer. Bara i år har Costa Rica tagit emot 70 000 nya asylansökningar från nicaraguaner, över 147 000 har nått USA:s gränser.

Nicaraguanernas situation undervärderas

En del hittar till Sverige. Sedan oroligheterna bröt ut i Nicaragua 2018 har Migrationsverket mottagit runt 850 nya ansökningar om asyl av nicaraguaner. Endast 115 har fått bifall.

− Vid bedömningen är det inte säkert att en politisk resolution [Europaparlamentets resolution, red.anm] påverkar den enskilda bedömningen som Migrationsverket gör för att avgöra om en asylsökande är i behov av internationellt skydd eller ej, säger Frederik Abbemo från Migrationsverkets kommunikationsenhet till Tidningen Global.

− En asylsökande ska göra sina individuella asylskäl sannolika. Vid Migrationsverkets bedömning av enskilda ärenden tar vi hänsyn till sökandes egen berättelse och de bevis hen åberopar samt en mängd landinformation, säger Abbemo och lägger till:

– Som också säkert är bekant kan alla som söker skydd i Sverige åberopa andra skyddsskäl, än enbart politiska.

Var rädd för avslag trots starkt fall

Iván Irias, flykting från Nicaragua, håller inte med. Han tror att avslagen dels på beror på att flyktingarna, liksom han var, är väldigt traumatiserade när de väl kommer till Sverige.

− Vi får hjärnsläpp under förhören med Migrationsverket och kan inte tala för vår sak, säger han till Tidningen Global.

Dels, menar han, undervärderar myndigheterna deras situation.

− Vi blir behandlade som vanliga migranter, inte som människor som flyr för livet, säger han.

Själv kom han genom nålsögat. Han kom till Sverige 2019 och fick asyl samma år.

− Jag var rädd för avslag även om mitt fall var starkt och jag hade ett brev från Internationella Röda Korset som stärkte min sak, berättar Iván Irias.

Hans goda vän, som delade hans historia, fick nämligen ett nej, liksom så många andra, berättar Iván Irias som är i daglig kontakt med sina landsmän i Nicaragua. Förtrycket där är totalt, lägger han till.

Regeringsstyrkor slog ner uppror 2018

Iván Irias själv hade ”aldrig hade varit politiskt aktiv”, han sympatiserade till och med med sandinismen, ideologin som lade grund till den så kallade sandinistiska revolutionen på 1980-talet. Men han vände sig likt hundratusentals andra nicaraguaner mot det sandinistiska styret 2018.

Då slog regeringsstyrkorna brutalt ner ett folkligt uppror som började med en protest mot en pensionsreform. Inom loppet av några dagar förvandlades det då relativt fredliga Nicaragua till ett land i krigsliknande tillstånd.

Oppositionen protesterade bland annat genom att resa hundratals vägblockader runt om i landet. Iván Irias försvarade tillsammans med några andra, in i det sista, en av barrikaderna mot regeringsstyrkornas angrepp med maskingevär.

− Jag såg de tre sista unga vid vår barrikad dödas, jag klarade mig med nöd och näppe undan kulorna, berättar Iván Irias som flydde till bergen.

Där såg han ytterligare många människor dödas.

Torterades fysiskt och psykiskt

Iván Irias försökte fly från Nicaragua men blev tillfångatagen. Under 11 månader cirkulerade han mellan fem olika fängelser, bland dem det ökända tortyrfängelset El Chipote. 

− Det var mitt livs värsta upplevelse, där bröt de ned mig psykiskt.

Han torterades också fysiskt. Fångvaktarna brände honom med cigarretter, de lade maskar och tvättmedel i hans mat, han blev sparkad i huvudet och på andra delar av kroppen.

− Jag fick en kraniefraktur och blev dödförklarad två gånger, berättar Iván Irias.

Får börja om – ångrar sig inte

Han släpptes till sist fri men blev fortfarande hotad på gatorna och genom sociala medier så han valde att försöka fly landet igen, och lyckades.

− Jag hade aldrig drömt om att lämna mitt hemland, än mindre under dessa omständigheter, säger Iván Irias som är agronom och i Nicaragua både hade ett bra jobb och dessutom sin egen kaffefarm.

− Nu måste jag börja från noll. Men jag ångrar inte det jag gjorde.

* * *
LÄS MER
Hård kritik mot utvisningsbeslut av tioårig flicka – ”noll säkerhet
Politiska fången Dora María Téllez hedras av Sorbonne
Politiska fångar visas upp i auktoritärt Nicaragua

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.