Är du en tankeläsare?
Tidningen Global, Box 1984, 116 74 Stockholm | Mejl: redaktionenglobal@tidningenglobal.se | Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningenglobal.se | Ansvarig utgivare: Jan-Åke Eriksson | Copyright © 2023 Tidningen Global
Nummer 472-473
Tidningen Global
Innehåll
-
Ledare
-
Nyheter
-
Publicerad 22 december, 2022
NyheterFå nicaraguaner får asyl i Sverige
Bara en av åtta flyktingar från Nicaragua får asyl i Sverige. Detta trots att EU-parlamentet har uppmanat medlemsländerna att ge nicaraguanska flyktingar skydd. I förra veckan upprepade Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, nicaraguanska flyktingars behov av skydd: − Vi måste engagera oss internationellt i Nicaragua med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna.
NICARAGUA/EU | – Vi måste stödja de människor som har tvingats fly från landet där förtrycket bara ökar, fortsatte Volker Türk när han i förra veckan gav en muntlig uppdatering om människorättsläget i landet.
Det lilla centralamerikanska landet är enligt FN:s flyktingorgan UNHCR det land i världen varifrån det i fjol, näst efter Afghanistan, kom flest nya asylansökningar, över 100 000. Och talet växer. Bara i år har Costa Rica tagit emot 70 000 nya asylansökningar från nicaraguaner, över 147 000 har nått USA:s gränser.
Nicaraguanernas situation undervärderas
En del hittar till Sverige. Sedan oroligheterna bröt ut i Nicaragua 2018 har Migrationsverket mottagit runt 850 nya ansökningar om asyl av nicaraguaner. Endast 115 har fått bifall.
− Vid bedömningen är det inte säkert att en politisk resolution [Europaparlamentets resolution, red.anm] påverkar den enskilda bedömningen som Migrationsverket gör för att avgöra om en asylsökande är i behov av internationellt skydd eller ej, säger Frederik Abbemo från Migrationsverkets kommunikationsenhet till Tidningen Global.
− En asylsökande ska göra sina individuella asylskäl sannolika. Vid Migrationsverkets bedömning av enskilda ärenden tar vi hänsyn till sökandes egen berättelse och de bevis hen åberopar samt en mängd landinformation, säger Abbemo och lägger till:
– Som också säkert är bekant kan alla som söker skydd i Sverige åberopa andra skyddsskäl, än enbart politiska.
Nicaraguaner köar i juni 2018 för att förnya sina pass för att kunna lämna landet. I dag får de regeringskritiska inte längre förnya sina resehandlingar eller så grips de vid gränsen när de försöker fly landet. Foto: Erika Brenner Var rädd för avslag trots starkt fall
Iván Irias, flykting från Nicaragua, håller inte med. Han tror att avslagen dels på beror på att flyktingarna, liksom han var, är väldigt traumatiserade när de väl kommer till Sverige.
− Vi får hjärnsläpp under förhören med Migrationsverket och kan inte tala för vår sak, säger han till Tidningen Global.
Dels, menar han, undervärderar myndigheterna deras situation.
− Vi blir behandlade som vanliga migranter, inte som människor som flyr för livet, säger han.
Själv kom han genom nålsögat. Han kom till Sverige 2019 och fick asyl samma år.
− Jag var rädd för avslag även om mitt fall var starkt och jag hade ett brev från Internationella Röda Korset som stärkte min sak, berättar Iván Irias.
Hans goda vän, som delade hans historia, fick nämligen ett nej, liksom så många andra, berättar Iván Irias som är i daglig kontakt med sina landsmän i Nicaragua. Förtrycket där är totalt, lägger han till.
Regeringsstyrkor slog ner uppror 2018
Iván Irias själv hade ”aldrig hade varit politiskt aktiv”, han sympatiserade till och med med sandinismen, ideologin som lade grund till den så kallade sandinistiska revolutionen på 1980-talet. Men han vände sig likt hundratusentals andra nicaraguaner mot det sandinistiska styret 2018.
Då slog regeringsstyrkorna brutalt ner ett folkligt uppror som började med en protest mot en pensionsreform. Inom loppet av några dagar förvandlades det då relativt fredliga Nicaragua till ett land i krigsliknande tillstånd.
Oppositionen protesterade bland annat genom att resa hundratals vägblockader runt om i landet. Iván Irias försvarade tillsammans med några andra, in i det sista, en av barrikaderna mot regeringsstyrkornas angrepp med maskingevär.
− Jag såg de tre sista unga vid vår barrikad dödas, jag klarade mig med nöd och näppe undan kulorna, berättar Iván Irias som flydde till bergen.
Där såg han ytterligare många människor dödas.
Torterades fysiskt och psykiskt
Iván Irias försökte fly från Nicaragua men blev tillfångatagen. Under 11 månader cirkulerade han mellan fem olika fängelser, bland dem det ökända tortyrfängelset El Chipote.
− Det var mitt livs värsta upplevelse, där bröt de ned mig psykiskt.
Han torterades också fysiskt. Fångvaktarna brände honom med cigarretter, de lade maskar och tvättmedel i hans mat, han blev sparkad i huvudet och på andra delar av kroppen.
− Jag fick en kraniefraktur och blev dödförklarad två gånger, berättar Iván Irias.
Iván Irias hade aldrig varit politiskt aktiv. Men från den ena dagen till den andra började han, liksom hundratusentals andra, protestera mot styret. Foto: Erika Brenner Får börja om – ångrar sig inte
Han släpptes till sist fri men blev fortfarande hotad på gatorna och genom sociala medier så han valde att försöka fly landet igen, och lyckades.
− Jag hade aldrig drömt om att lämna mitt hemland, än mindre under dessa omständigheter, säger Iván Irias som är agronom och i Nicaragua både hade ett bra jobb och dessutom sin egen kaffefarm.
− Nu måste jag börja från noll. Men jag ångrar inte det jag gjorde.
* * *
LÄS MER
Hård kritik mot utvisningsbeslut av tioårig flicka – ”noll säkerhet
Politiska fången Dora María Téllez hedras av Sorbonne
Politiska fångar visas upp i auktoritärt NicaraguaFakta: Volter Türk om Nicaragua
Ur Volker Türks anförande om Nicaragua inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 15 december:
De politiska fångarna har ökat från 195 i september till 225 i dag.
3 000 nationella och internationella NGO:er har stängts, hälften av dessa sedan september i år.26 nationella och tre internationella medier har stängts sedan 2018.
Nicaragua underlåter att samarbeta med FN:s organ för mänskliga rättigheter och andra internationella organisationer.Nicaraguas regering besvarade omedelbart anförandet:
”Nicaragua avvisar totalt denna typ av rapporter som på ett ensidigt och partiskt sätt fungerar som ett ’instrument för påtryckningar och inblandning’, med argument som är långt ifrån verkligheten i vårt moderland”
”Vi bekräftar att FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter med dessa rapporter fortsätter att vara illvilligt inställt till oss och diskvalificerar och nedvärderar våra nationella myndigheter och institutioner. Trots detta behåller vi vår värdighet, vår suveränitet och våra framsteg på alla områden, till förmån för alla nicaraguaner, i strävan efter att uppnå de mest grundläggande mänskliga rättigheterna”.
-
-
Res
-
Nyhetsquizz
-
Krönika
